Sida 369
Mitford, Mary Russell
är af synnerligen stort intresse med hänsyn till frågan om de indoeuropeiska folkens vandringar och ursprung. Den inhemska befolkningens etnologiska ställning är synnerligen oklar. Man känner till viss grad dess språk, nämligen från en stor urkund i Amarna-arkivet. Men detta språk står isoleradt; och det mest gängse antagandet, att det -- sådant det är bekant genom de två i Amarna-arkivet förekommande s. k. Arzawabrefven och nu senast genom urkunder ur Bhogaz-kiöi-arkivet -- skulle vara besläktadt med hettitspråket, som man är benägen att karakterisera som Hatti-språket par préférence, är icke alls grundadt. Snarare kan man då förmoda, att Mitanispråket (ev. med elamitiskan) har sitt ursprung i gamla försvunna Kaukasus-språk. Jfr om Mitanispråket särskildt Messerschmidt, "Mitanistudien" (i "Mitteilungen der vorderasiatischen gesellschaft", 1899), och Bork, "Die Mitanisprache" (i samma "Mitteilungen", 1909). Jfr vidare E. Meyer, "Geschichte des alter-tums" (I, 591). K. F. J.
Mitau (ry. Mitava, lett. Jelgava), hufvudstad i ryska guv. Kurland, vid ån Aa och järnvägen emellan Libau och Riga, 43 km. från sistnämnda stad, på en fruktbar slätt, som ligger endast 4 m. öfver hafvet och vid högvatten öfversvämmas af floden. Staden har breda gator och prydliga hus samt är bebodd företrädesvis af landets tyska adel. 35,011 inv. (1897), öfver hälften tyskar. M. har ett goss- och ett flickgymnasium, ett realgymnasium och öfver 30 andra läroanstalter, ett provinsmuseum med bibliotek samt ett kurländskt och ett lettiskt litteratursällskap. M. är säte för den kurländska adelns representation. Industrien är obetydlig, och handeln (mest med spannmål) går öfver Riga. Staden har växt upp omkring den af livländske härmästaren Konrad von Mandern 1263--66 anlagda borgen M. och omgafs med vallar. Den var de kurländske hertigarnas residens. Hertig Biron lät i borgens ställe 1739 uppföra det nuv. präktiga palatset, som 1798--1800 och 1805--07 härbärgerade sedermera konung Ludvig XVIII af Frankrike och hans familj under deras landsflykt. Det ligger omedelbart utanför staden och är nu ryske guvernörens residens. Staden M. besattes 2 okt. 1621 utan motstånd af Gustaf Adolf, och dagen därpå uppgafs äfven slottet. M. var då befäst med "ett godt staket eller vall med palissadverk" och började nu förstärkas. 25 juni 1622 nödgades kommendanten Anders Eriksson Hästehufvud, sedan garnisonen hopsmält från 1,000 till 24 man, af polackerna under Radziwill att dagtinga. 24 sept. 1625 intogs M. åter af svenskarna, som började anlägga citadell kring slottet och 15 bastioner kring staden. I stilleståndet i Altmark återlämnades M. till Kurlands hertig. 1658 öfverrumplades M. af svenskarna under Douglas. 10 juli 1701 besattes M. af dem under generalmajor Mörner, hvarefter citadellet iståndsattes (1703). 1705 öfverrumplades M. af ryssarna under Bauer; slottet inneslöts 13 aug. och började 26 belägras af tsaren själf, och 4 sept. måste kommendanten, öfverste J. J. Knorring, kapitulera. I mars 1706 lämnade ryssarna M., sedan de sprängt försvarsverken. Dessa iståndsattes provisoriskt af svenskarna, men i slutet af 1709 måste dessa för alltid utrymma M. (J. F. N. L. W:son M.)
Mitava. Se Mitau.
Mitcham [mi'tʃəm], förstad till London i engelska grefsk. Surrey, vid Wandle, 16 km. från Londonbron. 14,903 inv. (1901). I grannskapet handelsträdgårdar och odling af aromatiska örter (lavendel, pepparmynta etc.) för tillverkning af parfymer. (J. F. N.)
Mitchell [mi'tʃl], flod på York-halfön i Queensland, Australien, börjar 30 km. från östra kusten, upptar fr. h. Palmer, vid hvilken Palmer-guldfälten ligga, och faller ut i Carpentariaviken. J. F. N.
Mitchell [mi'tjl], sir Thomas Livingstone, australisk forskningsresande, f. 1792 i Skottland, d. 1855 i Sydney, tjänade från 1808 i Wellingtons armé på Pyreneiska halfön, steg till majors grad och kartlade slagfälten och andra delar af halfön. 1827 blef han landtmätare i Nya Syd-Wales. 1831--46 gjorde han fyra forskningsfärder, hvarunder han utredde sammanhanget med Murrays många källfloder och var den förste, som inträngde i Victorias bergland, som han kallade Australia felix. Hans sista expedition gällde hufvudsakligen upptäckten af en väg från Sydney till Carpentariaviken. M. undersökte därunder Fitzroyfloden samt upptäckte Balonne, Victoria, Warrego m. fl. floder. Han skref bl. a. Three expeditions into the interior of East Australia (2 bd, 1838) och Journal of an expedition into the interior of tropical Australia (1848). Flera orter och floder i Australien bära hans namn. Wbg.
Mitchell [mi'tjl], Donald Grant, nordamerikansk författare (stundom under märket Ik Marvel), f. 1822 i Connecticut, d. 1908, företog 1844--45 en resa i Europa och meddelade sina intryck därifrån i skildringarna Fresh gleanings (1847). Ögonvittne till revolutionen i Paris 1848, beskref han den i The battle summer (1849). Jämte de satiriska skisserna The lorgnette, or studies of the town, by an operagoer (1850) är det mest omtyckta af hans arbeten Reveries of a bachelor (s. å., flera uppl.), hvars mildt vemodiga grundstämning ofta höljer sig i en romantisk humor. Af samma art är Dream life (1851). Andra verk af M. äro Fudge doings (1854, satir på amerikanska societetslifvet), My farm at Edgewood (1863), Rural studies (1867) och About old story-tellers (1878). -- M. var 1853--55 amerikansk konsul i Venezia.
Mitchell peak [mi'tjl pi'k]. Se Alleghany-bergen.
Mit der dummheit kämpfen götter selbst vergebens [-fergē-], ty., "med dumheten kämpa själfva gudarna förgäfves", ett ofta citeradt uttryck, som läses i Schillers "Die jungfrau von Orléans" (III: 6).
Mitford [mi'tf9d], Mary Russell, engelsk författarinna, f. 1787, d. 1855, försökte sig först med dikter (bl. a. Christine, or the maid of the south, 1811, en poetisk berättelse i Walter Scotts stil) och fick på 1820-talet flera ganska
Källa: Project Runeberg ·
