Sida 227
Michoacan, kuststad i västra Mexico
för statens samtliga primär- och sekundärskolor en inspektor, som är medlem af statens skolstyrelse. I hvarje skoldistrikt med 800 barn af 5--20 års ålder skall undervisningen fortgå 9 månader af året, och alla barn af 8--15 år måste besöka skolan minst 4 månader hvarje år (i städer hela skolåret). Högre statsläroverk äro universitetet i Ann-Arbor, 4 normalskolor, landtbruksskolan i East Lansing (5 km. ö. om Lansing), den äldsta i unionen, samt bergsskolan i Houghton (1885). Andra läroanstalter inom staten, men ej statsskolor äro: Albion coll., Hillsdale coll., Kalamazoo coll., Adrian coll., Olivet coll., Hope coll. i Holland, Detroit coll. (katolskt), Alma coll. samt flera fackläroverk i Detroit. Staten underhåller anstalter för sinnessjuka i Kalamazoo, Pontiac, Traverse city och Newberry, en asyl för kriminaldårar i Ionia, ett psykopatiskt hospital i Ann-Arbor, sanatorium i Howell, korrektionsanstalter i Ionia och Marquette, arbetsskola för gossar i Lansing, för flickor nära Adrian, fyra läroanstalter och arbetshem för blinda, döfva, svagsinta och epileptiska barn samt ett soldathem (i Grand rapids). -- Enligt den reviderade författningen af 1908 omfattar senaten 32 och representanthuset högst 100 medlemmar, hvilka samlas hvarje udda år. De väljas för 2 år i enmansvalkretsar utom i ett township eller en stad, som på grund af sin folkmängd har rätt att välja mer än en. Valkretsarna bestämmas för 10 år i sänder. Ändringar i författningen antagas med 2/3 majoritet i hvardera kammaren, som valts, efter det valmännen med enkel majoritet röstat för förslaget, eller kan ett lagförslag väckas genom petition af minst 20 proc. af hela antalet valmän, och sådant förslag (om det ej afslås med 2/3 majoritet af båda kamrarna gemensamt) underkastas folkomröstning vid nästa val och blir lag medelst enkel majoritet. Röstberättigad är hvarje man, som fyllt 21 år, bott i staten 6 mån. och i sin valkrets 20 dagar omedelbart före valet. Guvernören och på samma gång viceguvernören väljas för 2 år och måste vara minst 30 år gamla, ha varit medborgare i unionen 5 år och tillhört staten 2 år. Guvernörens veto måste följa inom 10 dagar, men annulleras med 2/3 majoritet af hvardera kammaren. Högsta domstolen räknar 8 medlemmar valda för 10 år; två afgå hvartannat år. -- Under flera år före 1876 förbjöd författningen all försäljning af spritdrycker inom staten, men sedan dess har denna varit underkastad hög beskattning, och sedan 1887 har förbud varit beroende af option i hvarje grefskap. Statens inkomster härröra nästan h. o. h. från skatter, omkr. 87 proc. från direkt inkomstskatt, grundad på taxering i hvarje township eller stad. Den beskattade förmögenheten uppgick 1911 till 2,288 mill. doll. -- Den nuv. statens område, där de första kolonisationerna gjordes af fransmän i senare hälften af 1600-talet (Marquette 1668 i Sault S:te Marie, La Salle 1679 i S:t Joseph, Cadillac 1701 i Detroit), kom genom freden 1763 jämte andra franska besittningar i Nord-Amerika till England och hörde först till det s. k. Nordväst-territoriet. Vid dettas delning 1800 lades västra delen af nuv. M. till territoriet Indiana och 1802 återstoden, sedan Ohio blifvit särskild stat. 1805 organiserades territoriet M., men var då och ännu länge en ödemark, där pälsjägarna skördade stor vinst och endast några små nybyggen vid gränserna funnos. Det stora antalet fientliga indianer gjorde ock landet föga tilldragande, men under guvernör Cass (se d. o., 1813--31) flyttades många indianer v. om Mississippi, tryckpressar anlades, som gjorde landet bättre kändt, och invandringen ökades, så att folkmängden, som 1810 var endast 4,762 pers., 1830 hade vuxit till 31,639. Sedan gränserna närmare fixerats, upptogs M. 26 jan. 1837 som stat i unionen. Wbg.
Michigan city [mi′ʃigən si′ti], stad i nordamerikanska staten Indiana, vid södra ändan af Michigansjön. Omkr. 65 km. s. ö. om Chicago. 14,850 inv. (1900). Protestantisk biskop. Stor trävaruhandel. (J. F. N.)
Michigansjön, Lake Michigan [lei'k mi'ʃigən], den näst största af de kanadiska sjöarna i Nord-Amerika och den enda, hvars alla stränder höra till Förenta staterna. Den begränsas i n. och ö. af staten Michigan, i s. af Indiana och i v. af Illinois och Wisconsin. Dess form är oval. Största längden i n. och s. är 515 km., medelbredden 104 km. och största djupet 265 m., höjden öfver hafvet 177 m., ytinnehållet 58,000 kvkm. och nederbördsområdet 176,000 kvkm. Sjön står i förbindelse med Huron genom Mackinacsundet. Landet sluttar långsamt ned mot sjön med i allmänhet låga och sandiga stränder; på östra sidan ligger en mängd af vinden sammanförda sandkullar med en höjd af 50--75 m. Med undantag af Green bay på västra samt Grand och Little Traverse bay på östra sidan har sjön få inskärningar och saknar öar utom i n. Goda naturliga hamnar saknas. Endast mindre floder (Big Manistee och Muskegon till östra stranden samt Menominee och Fox till den västra) falla ut i sjön. Chicago och Milwaukee äro de viktigaste af de vid dess stränder liggande städerna. Endast norra delen är isbelagd under vintern (vid Mackinacsundet, där isen ligger längst, från 9 jan. till 17 april), men isen når aldrig så långt söderut som till Milwaukee. (J. F. N.)
Michipicoten [miʃipi′kətən], obebodd ö i östra delen af Lake superior, hörande till prov. Ontario (Canada), 67 km. lång, 8 km. bred och intill 240 m. hög. Kopparmalmslager. Ö. om ön intränger M.-viken i fastlandet. I den utflyter floden M., vid hvars stränder man 1897 upptäckte guld. J. F. N.
Michizane, japansk statsman och historieskrifvare, d. 903. Se bd XII, sp. 1452.
Michoacan [mitʃauākā′n], en af de västra kuststaterna i Mexico, begränsas i s. v. af Stilla hafvet, i n. v. och n. af staterna Colima och Jalisco, i n. ö. af Guanajuato och Queretaro samt i ö. af Mexico och i s. ö. af Guerrero. 58,594 kvkm. 991,649 inv. (1910). Befolkningen består till största delen af indianer, dessutom mestiser. Landet tillhör till större delen västra sluttningen af Anahuacs högslätt samt ligger i n. och ö. nära 2,000 m. ö. h. Ungefär i midten ligger det 3,858 m. höga, snöbetäckta Pic de Tancitaro, i södra delen den 1759 uppståndna vulkanen Jorullo (se d. o.). Bevattningen är riklig, ehuru floderna äro små. Flera större sjöar förekomma, bl. a. Chapala-sjön i n. Kusten har några dåliga ankarplatser. M. kallas i följd af sin fruktbarhet ”Mexicos trädgård”. Äfven för boskapsskötsel är landet väl lämpadt. Industrien är
Källa: Project Runeberg ·
