Sida 143
Meteorograf, en apparat
någon gång gröna eller grönblå. Det händer äfven, att färgen växlar hos en och samma meteor under dess framskridande. Detsamma eger rum med ljusintensiteten, och man får därför se meteorer, som redan slocknat, ånyo tända sig på något ställe längre fram i banan. Orsaken härtill antager man vara den, att meteoren i detta fall glöder starkare på ena sidan än på den andra och jämte sin framskridande rörelse besitter äfven en rotationsrörelse. Denna förklaring lämpar sig företrädesvis väl för de händelser, då man sett meteorer växelvis antändas och utsläckas gång på gång under sitt jämna framåtskridande i banan. -- Från stjärnfallen skilja sig meteorerna endast genom sin större skenbara storlek och sitt intensivare ljus, möjligen ock genom mindre hastighet i rörelsen på himlahvalfvet, men i grunden ha dessa båda företeelser en och samma orsak. Därför uppträda också meteorerna i största antal vid de tillfällen, då stjärnfallen äro talrikast, eller vid de s. k. stjärnfallsregnen. Beträffande deras egenskaper som himlakroppar, deras rörelser i rymden, innan de inkomma i vår atmosfär, de astronomiska företeelser, som sammanhänga med deras sammanträffande med vår jord och med de större planeterna, se Stjärnfall, Stjärnfallsregn och Radiationspunkt. R. R.*
Meteora (grek., "i luften sväfvande"), berömda kloster i norra Tessalien nära Kalabaka, grundlagda under 1300-talet, från början 24, numera endast 7, af hvilka 5 äro bebodda af omkr. 30 munkar. Klostren ligga på de otillgängliga topparna af kägelformiga konglomeratklippor 754--770 m. ö. h. Det intressantaste klostret är Ajos Barlaam, med i klippan uthuggna kapell med märkliga målningar. Från foten af klipporna, där en yppig vegetation råder, låter man med vindspel hissa upp sig i ett slags nät till de nakna grå topparna; det är nämligen svårare att komma upp på de stegar, som finnas. Klostrens delvis värdefulla boksamlingar ha införlifvats med universitetsbiblioteket i Aten.
Meteordamm, meteor. Se Blodregn.
Meteoriska blommor, bot., sådana blommor, hvilkas öppnande är beroende af väderleken.
Meteorism (af grek. meteoros, lyft i vädret), med., tarmkanalens uppblåsning af gaser. Genom en dylik gasfyllnad blir bukväggen framskjutande och hela buken verkar likasom uppblåst. Meteorism är dels ett symtom af ökad gasbildning inom tarmen och kan då bero på abnorma eller ökade jäsningsprocesser där, hvilka vissa födoämnen, speciellt kolhydraten, äro underkastade och hvarvid gas bildas, dels kan en dylik framkallas däraf, att luft sväljes med födan, dels slutligen därigenom, att tarmrörelsen är hämmad, hvarigenom gaser stagnera i tarmen. Den förstnämnda orsaken träffas äfven vid tarmkatarrer och kan orsaka s. k. kolik. Luftsväljningen är stundom ett nervöst symtom och är ofta orsaken till den hysteriska meteorismen. Tarmrörelsen är inskränkt vid kronisk förstoppning och i speciellt hög grad vid bukhinneinflammation (peritonit). Meteorism är ock ett af denna senares konstanta symtom, särskildt vid ett framskridet stadium af sjukdomen. Flatulens betecknar detsamma som meteorism, men i ringare grad, och är ej alltid ett sjukdomssymtom. En svensk term för samma sak är trumsjuka (se d. o.), hvilken term hufvudsakligen torde användas i veterinärmedicinen. I. H.
Meteorit. Se Meteorsten.
Meteorjärn. Se Meteorsten.
Meteorkratern. Se Meteorstensfall, sp. 293.
Meteorognosi (af meteor, se d. o., och grek. gnosis, kunskap). Se Väderleksförutsägelse.
Meteorograf (af meteor, se d. o., och grek. grafein, skrifva), en apparat, som samtidigt registrerar flera meteorologiska instrument. -- Secchi i Rom var den förste, som (1862) i en enda universalapparat förenade flera själfregistrerande meteorologiska instrument, såsom barografen, termografen, l. den själfregistrerande termometern, m. fl. Efter denna tid ha flera till konstruktion helt olika meteorografer blifvit utförda, bland hvilka A. G. Theorells intager ett framstående rum och i afseende på noggrannhet icke öfverträffas af någon annan. I Theorells äldre meteorografer angåfvos barometerns samt den torra och våta termometerns stånd genom små hål, som på ett omkring en mässingscylinder lindadt pappersblad inhöggos af knifvar, hvilkas rörelser reglerades af elektromagneter. Theorells nyare apparater äro tryckmeteorografer och registrera icke blott barometern och två termometrar, utan äfven vindfana och anemometer, hvilkas talvärden, jämte observationstiden, af apparaten direkt inskrifvas på en emellan valsar löpande pappersremsa. Resultatet af hvarje iakttagelse upptar en enda rad på remsan, och tryckningen däraf sker på en gång för alla instrumenten, sedan en serie vertikala hjul, på kanten försedda med siffertal, successivt efter hvarandra intagit sina rätta lägen. I denna nyare konstruktion har för första gången försök gjorts att skilja tryckmekanismen från de särskilda meteorologiska instrumenten, hvilken delning af apparaten medför den fördelen, att hvarje särskildt instrument kan placeras på den för detsamma mest lämpliga platsen, t. ex. termometern i det fria, barometern i ett rum, vindfanan och anemometern på ett torn o. s. v., medan den egentliga motorn och tryckapparaten erhålla siii plats i en för dess skötsel mest ändamålsenlig kammare. Den erforderliga förbindelsen emellan dessa skilda delar förmedlas genom elektriska strömmar, hvilka ock åstadkomma alla rörelser i apparaten under de få minuter densamma är i gång för hvarje iakttagelse. Theorells meteorograf af äldre konstruktion begagnas ännu vid Uppsala meteorologiska observatorium, där den oafbrutet varit i verksamhet sedan aug. 1868. Äfven hans tryckmeteorograf användes i Uppsala, sedan 1874, och i Wien likaledes sedan s. å., hvarjämte fyra exemplar af detta dyrbara instrument, förfärdigade efter uppfinnarens frånfälle af instrumentmakaren P. M. Sörensen i Stockholm, från hvars verkstad alla de theorellska meteorograferna utgått, 1885 afsändes till Brasilien för att på dess regerings bekostnad uppsättas på olika ställen i detta land. -- Bland öfriga meteorografer torde den af belgiern van Rysselbergh konstruerade förtjäna särskildt omnämnande. Densamma lämnar iakttagelseresultaten icke som den
Källa: Project Runeberg ·
