Sida 345
Miskal 2. Ett marokkanskt räknemynt
nordamerikanska stater (t. ex. New York) göres den skillnad mellan misdemeanour och felony, att till den senare gruppen räknas brott, för hvilka dödsstraff eller inspärrning i statsfängelse stadgats. (V. S-g.)
Misdroy, by och hafsbad på nordvästra sidan af ön Wollin. 2,115 inv. (1905). Ångbåtsförbindelse med Stettin och järnvägsförbindelse med Swinemünde. Jämte Heringsdorf, som är mera ett lyxbad, utgör M. med enklare och billigare förhållanden, det mest besökta tyska östersjöbadet (frekvens 13--16 tusen). Badanordningarna äro goda; jämte vanliga bad tillhandahållas gyttje-, kolsyre- och elektriska m. fl. badformer. J. F. N. Ln.
Mise-en-scène [mis-ä-sän], fr., "iscensättning", ett skådespels uppsättning l. de yttre förberedelser, som dess uppförande kräfver.
Miseno [-nå], Capo, en 5 km. n. ö. om italienska ön Procida i hafvet utspringande udde, som i v. begränsar Neapels golf. Lagrade tuffmassor, nedanför hvilka trakyt träder i dagen, bilda en nästan isolerad klippa, som i likhet med Gibraltar endast genom en smal landtunga (Spiaggia di Miniscola) är förenad med fastlandet. Norra sidan är odlad och har några ruiner, bl. a. af en teater; högst på berget (92 m.) ligga några borgruiner och på södra sidan ett vakttorn från medeltiden, från hvilket man har en hänförande utsikt. Viken innanför udden gjordes af Augustus till hufvudstation för romerska flottan på Tyrrhenska hafvet, och till följd däraf uppstod staden Misenum, som 890 i grund förstördes af sarasenerna. (J. F. N.)
Miserabel (lat. miserabilis, af miserari, hysa medömkan), värd medömkan, bedröflig, ömklig, usel.
Misera contribuens plebs, lat., det stackars skattebetalande folket, citat från ungerske juristen I. Verböczi (se d. o.).
Misère [-sär], fr. Se Misär.
Miserere (lat.; "förbarma dig"). 1. Mus. Miserere mei Deus, "Gud, var mig nådig", början af 51:a psalmen, som med utomordentlig högtidlighet sjunges på onsdagen, torsdagen och fredagen af påskveckan i Sixtinska kapellet i Rom, där den utgör en del af den s. k. tenebræ-gudstjänsten. Misereret är komponeradt af en otalig mängd tonsättare, men endast tre tonsättningar användas f. n. i Rom, näml. de af Allegri, Bai och Baini. Allegris miserere, det berömdaste, förvarades fordom som en helig skatt och fick ej kopieras. Mozart upptecknade det som gosse efter gehör, och i slutet af 1700-talet offentliggjordes af Burney ett (padre Martinis) exemplar, som dock ej upptar de tillagda "abbellimenti", d. v. s. kadensartade utsmyckningar, hvilka en stor del af den gripande verkan tillskrifves. Denna verkan beror för öfrigt mindre af själfva kompositionen som sådan än af de ovanligt högtidliga ceremonierna och den alldeles exempellösa renheten och fulländningen hos den utförande kören. Miserere sjunges äfven vid begrafningar och i klostren som botpsalm. - 2. Med. Se Ileus. 1. A.L.*
Misericordia, lat., det lilla stöd på undersidan af korstolarnas rörliga säten, hvilket någon from munk uppfunnit, för att hans kolleger skulle ha något att hvila sig mot under de delar af gudstjänsten, som de måste förrätta stående. Det var en vida utbredd sed att på dessa misericordier utskära mycket profana bilder, som det ej skulle ha passat att framställa på en mera synlig plats.
Misericordias Domini (lat., "Herrens barmhärtighet") kallas 2:a söndagen efter påsk med anledning af de latinska begynnelseorden af dagens mässa i den katolska gudstjänsten (Ps. 89: 2).
Misericors (lat., barmhärtig), klosterkonstitution. Se Franciskanorden, sp. 1070.
Mises, Dr. Mises, pseudonym. Se Fechner, sp. 1485.
Misgurnus, zool. Se Grönlingsläktet.
Mishawaka [mijowå^e], stad i nordamerikanska staten Indiana, vid S:t Joseph river. 5,560 inv. (1900). Fabriker, drifna af fallen i floden. Stor omsättning af spannmål och andra landtmannaprodukter. J. F. N.
Misilmeri, stad i italienska prov. Palermo (Sicilien). 12,391 inv. (1901). Vin- och olivodling. Där besegrade normanderna under Roger sarasenerna 1068. J. F. N.
Misima [minima], ö. Se Louisiadearkipelagen.
Misiones [-å'nes], ett 1884 bildadt guvernement (territorium) i nordöstligaste delen af Argentina, begränsadt af Paraguay, Brasilien och prov. Corrientes, nästan omslutet af floderna Paraná och Uruguay samt deras bifloder. 29,229 kvkm. 44,745 inv. (1910), hvaraf omkr. 1,000 européer. Större delen af det alldeles jämna området är bevuxen med täta skogar, som lämna värdefulla träslag, garfvarbark, matte m. m. Hufvudnäring är boskapsskötsel; men äfven jordbruket är stadt i uppsving (majs, tobak, sockerrör, ris, maniok, apelsiner, bananer, ananas). Hufvudstaden, Posadas, vid Paraná, uppgafs 1905 ha 8,000 inv. -- Området omfattar en del af det af mer än 100,000 inv. bebodda landskap, i hvilket jesuiterna på 1600-talet anlade ett 30-tal nybyggen ("misiones"), af hvilka några ännu bestå som städer, bl. a. de i Corrientes belägna Yapayu, Corpus, Santa Ana samt de i M. belägna byarna Candelaria, Santa Ana, Apostoles, Concepcion m. fl. I M. finnes en svensk-finsk koloni. (J. F. N.)
Misj-jakinskaja stanitsa, en af de äldsta kosack-stanitsorna i Donska området, vid Donets, Ryssland. Omkr. 13,700 inv. Viktig boskapsmarknad. J. F. N.
Miskal. 1. En i Orienten gängse vikt för pärlor o. d., hvilken vanligtvis motsvarar ung. 4,5 gr. -- 2. Ett marokkanskt räknemynt af växlande värde, urspr. = 1 kr. 80 öre, men f. n. ung. motsvarande 25 öre. 1 o. 2. K. V. Z.
Källa: Project Runeberg ·
