Sida 421
Mohl 1. Robert von M.
engelsmännens sida mot amerikanerna. Sedermera flyttades en stor del af dem till Canada, där de sedan förblifvit. 1777 fördref Oneidastammen de sista återstående mohawkerna från Förenta staternas område och brände deras byar. Mohawkernas antal uppskattades 1650 till närmare 5,000. Tio år senare beräknades de endast till 2,500; därefter aftog antalet hastigt genom de ständiga krigen med andra stammar och fransmännen, och de uppgingo 1851 till endast 1,200, som nu lefva vid Ontariosjön.
Den svenske prästen J. O. H. Campanius, som på 1630--40-talet missionerade bland mohawkstammen, utarbetade en ordbok öfver dess språk och Öfversatte Luthers katekes till detsamma. Mohawkerna ha liksom flera af de öfriga resterna af irokesstammarna, ehuru de i hufvudsak antagit europeisk klädedräkt och vapen, dock i förvånansvärdt hög grad ända till våra dagar bevarat sitt språk, ett stort antal inhemska bruk och sedvänjor, husgeråd, fångstredskap och odlingsmetoder m. m. Under de sista åren ha de irokesiska stammarna studerats af flera amerikanska etnografer, och det sista notvarpet af deras primitiva föremål har till ett par af de amerikanska museerna förflyttat de allra sista resterna af deras materiella kultur. Tack vare den till Riksmuseets etnografiska afdelning donerade Lachmann-fonden har denna institution lyckats förvärfva en större duplettsamling af dessa föremål, såsom dansmasker af trä och majskolfhylsor, knäskramlor af sköldpaddsskal, musikinstrument, fjäderprydnader, öronprydnader, leggins, mockasiner, matskålar af trä och björknäfver, skedar och korgar, en fullständig uppsättning af de föremål, som användas vid primitiv majsodling m. m. C. V. H.
Mohed, förutvarande exercisplats för Hälsinge regemente, belägen i Mo socken, Gäfleborgs län, vid Florsjön, 3,5 km. n. om Bergviks station på Söderhamnsbanan. Den öfverlämnades 1911 till länet, som där skall anordna ett sanatorium för bröstsjuka. 1908 restes där en minnessten med inskriften "Mohed, Hälsinge regementes mötesplats 1689--1908". L. W.-son M.
Moheda (Moeda), socken i Kronobergs län, Allbo härad. 8,950 har. 2,400 inv. (1911). M. bildar med Ör och Aneboda ett pastorat i Växjö stift, Allbo kontrakt.
Mohelli, en af Comoro-öarna (se d. o.).
Mohikaner (eng. mohegan), en algonkinsk indianstam, hvars namn härledes från ordet mainga, varg. De synas ha bildat en östlig gren af den grupp af algonkinstammar, som bebodde landet mellan Narragansettbukten och Hudson. Mohikanerna spelade en märklig roll i Nya Englands historia och ingingo förbund med engelsmännen mot grannstammarna. Efter hand som engelsmännen utbredde sig, sålde mohikanerna bort sitt land och flyttade till en reservation i Connecticut. En del af stammen begaf sig till staten New York. Numera återstå endast omkr. 100 individer af blandadt blod. 1904 talade endast en man och en kvinna sitt språk. De fira ännu årligen i september en danshögtid, som tyckes vara en kvarlefva af öst-stammarnas "gröna korndans". 1643 beräknades mohikanerna till omkr. 2,000, 1705 hade de reducerats till omkr. 750 och 1774 till omkr. 200. 1840 återstodo blott 84, men sedan steg antalet och beräknades 1882 till 350. Denna ökning torde ha berott på tillskott af negrer och hvita. Allmänt bekant har namnet blifvit genom J. F. Coopers roman "Den siste mohikanen". C. V. H.
Mohilev, polska Mohylew, ry. Mogilev. 1. Guvernement i västra Ryssland, omkring öfre Dnjepr, mellan guvern. Vitebsk och Smolensk i n. och ö., Tjernigov och Minsk i s. och v. Areal 48,046 kvkm. 2,215,000 inv. (1910), hvaraf 84 proc. hvitryssar, tillhörande grekiska kyrkan, 12 proc. judar och 3 proc. polacker. Landet består i n. af en platå af högst 275 m. höjd, som bildar vattendelaren emellan Düna och Dnjepr och är till större delen skogbevuxen, i s. af slättland af 150--190 m. höjd. Åkerbruket är hufvudnäring, och nära hälften af arealen är odlad jord. Nattfroster fördärfva ofta skördarna. En stor del af spannmålen förvandlas till brännvin, som jämte hampa, hampolja och skogsprodukter utgör en viktig exportartikel. Handeln förmedlas genom de segelbara floderna (Düna, Dnjepr och Sosj) och fyra järnvägslinjer (från Smolensk till Riga och till Minsk i n. v. och v., från Vilna till Romny i s. samt från Vitebsk öfver staden M. till Homel från n. till s.). Guvernementet kom i 14:e årh. till Litauen och sedermera till Polen samt annekterades 1772 af Ryssland. Det är deladt i 11 kretsar. -- 2. Hufvudstad i nämnda guvernement, på ömse sidor om Dnjepr, en af de vackraste städerna i Ryssland. 47,591 inv. (1900). Säte för en grekisk biskop och en romersk-katolsk ärkebiskop. Industrien är obetydlig med undantag af läderfabrikationen, som i flera årh. drifvits i stor utsträckning. I kantoneringskvarter kring M. låg Karl XII med sin här 8 juli--5 aug. 1708. 23 juli 1812 blefvo ryssarna under Bagration besegrade vid M. af fransmännen under Davout. -- 3. (M. Podolski). Kretsstad i ryska guvern. Podolien, vid Dorlas förening med Dnjestr. 25,141 inv. (1900). Liflig spannmålshandel. 1--3. (J. F. N.)
Mohilla, en af Comoro-öarna (se d. o.).
Mohl [mål]. 1. Robert von M., tysk statsrättslig författare, f. 1799 i Stuttgart, d. 1875 i Berlin, beklädde 1824--45 och 1847--60 juridiska professurer vid olika universitet och därefter högre administrativa poster. Under det politiskt upprörda året 1848 blef M. ledamot af det s. k. Vorparlamentet och nationalförsamlingen i Frankfurt samt i aug. 1848 justitieminister i tyska riksministeriet, men drog sig i maj 1849 tllbaka jämte sina meningsfränder, det gagernska partiet. Som hans viktigaste arbeten må nämnas Die deutsche polizeiwissenschaft nach den grundsätzen des rechtsstaats (3 bd, 1832--4; 3:e uppl. 1866), Geschichte und litteratur der staatswissenschaften in monographien (3 bd, 1855--58), Staatsrecht, völkerrecht und politik (3 bd monografier, 1860--69)
Källa: Project Runeberg ·
