Sida 187
Febr. 1908
ELEKTROTEKNIK
ETT BEAKTANSVÄRDT PREJUDIKAT.
I dagarna har Kungl. Maj:ts dom fallit uti en process ngående turbinleverans, däri leverantören — i strid emot uckmäns uppfattning af saken — vunnet i alla tre instanerna och därmed fått likvid för en leverans, som i själfva erket icke varit kontraktsenlig.
Saken torde vara förtjänt af ett omnämnande, då den erör en fråga af största praktiska betydelse.
En person hade åtagit sig, att till ett par industriidkare Norrköping leverera två vattenturbiner, med en verkningsrad af minst 75 %. Af köpeskillingen betalades 2000 ronor i förskott, återstoden skulle enligt bestämmelse i ontraktet betalas efter fullgjord leverans och sedan aretet blifvit afsynadt och godkändt, 3000 kronor 3 måader och 1000 kronor 6 månader därefter. Sedan turinerna levererats läto köparna den 19 juni 1900 i näraro af leverantörens sakkunniga ombud undersöka dem, varvid befanns att verkningsgraden uppgick i medeltal 1] endast 59 %.
Köparna meddelade leverantören det otillfredsställande ,’sultatet af profningen och väntade, att leverantören skulle isa, att den kontraherade effekten kunde uppnås med turinerna eller levrera andra i deras ställe.
Då intet från leverantörens sida åtgjordes, togo köparna lrbinerna i bruk den 8 oktober 1901; när de sederlera blefvo stämda å likvid invände de, att leveransen nnu icke fullgjorts enligt kontraktet.
Rådstufvurätten i Norrköping förpliktade köparna att tgifva återstående delen af köpeskillingen och motiveide domen med att köparna, utan att fordra att leveran- >ren skulle leverera andra turbiner i stället för de uppitta eller till köparna utgifva skadestånd för bristande verans, tagit turbinerna i bruk och sedermera alltjämt egagnat dem.
Göta Hofrätt fastställde Rådstufvurättens domslut och iförde som skäl att köparna, innan de tagit turbinerna i bruk, icke framställt yrkande att erhålla andra turbiner f leveransgill beskaffenhet utan allenast vägrat utgifva :erstående likvid, då leverantören fordrat sådan.
Högsta Domstolen ålade jämväl köparna betalningsskyli ighet, enär köparna, sedan de framställt anmärkning mot irbinernas beskaffenhet, behållit turbinerna och tagit dem bruk.
Enligt gällande rätt äger köparen, när levereradt gods ke är kontraktsenligt att antingen häfva köpet eller fordra veransgill vara. Vill han ej afvisa det levererade, är in berättigad att fordra det afdrag å köpeskillingen, som ot felet svarar. Köparen skall — alltefter fallets be- ;affenhet — »genast» eller »utan oskäligt uppehåll» mna säljaren meddelande om att godset icke är leveransgillt mt, därest han vill fordra annat i dess ställe, ut- 1 yckligen gifva detta tillkänna. I sådant fali får bparen, sedan undersökningen är afslutad, icke !tan säljarens uttryckliga tillstånd vidare använda odset utan har endast att behålla det, tills det afamtas. Åtminstone om han någon längre tid användt iran, torde köpet komma att stå fast trots den gjorda imärkningen. Beträffande betydelsen af att varan tages bruk saknas emellertid uttryckligt lagstadgande.
Säljaren är å sin sida pliktig att ersätta den skada som m vållas af att leveransen icke varit kontraktsenlig.
1 den omnämnda rättegången företeddes åtskilliga intyg
2 1
rörande fackmäns uppfattning af spörsmålet, om en turbin får användas, fast beställaren icke kan godkänna densamma och besvarades denna fråga jakande. I de flesta fall ligger det i sakens natur att så måste ske. Beställaren af turbinen kan t. ex., såsom ofta är fallet, vara kontraktsenligt förpliktiga att leverera kraft i en eller annan form vid högt skadestånd och således komma i en mycket obehaglig belägenhet resp. få göra afsevärda förluster, om turbinen ej får användas, tills felet afhjälpts resp. annan fullgod turbin levererats.
Det refererade rättsfallet visar emellertid, att i afseende å turbin- och annan maskinleverans domstolarna hafva annan uppfattning än som öfverensstämma med gängse handelsbruk. Det är därför af största vikt, att i kontraktet införes bestämmelse om att en leverad turbin eller dylikt får tagas i bruk utan att därmed an ses godkänd samt att beställaren, om han efter profning skulle finna, att turbinen icke är leveransgill, fortfarande får använda den, tills han erhållit annan i utbyte eller felet blifvit afhjälpt, dock under förutsättning, att han framställer påstående härom utan oskäligt dröjsmål.
E. G. B—n.
OM FÖRSLAGEN TILL KOMMUNALT ELEKTRICI-TETSVERK FÖR GÖTEBORGS STAD.
{Ett andra gtnmäle till Ing. Ang. Decker.)
Oaktadt det i mitt föregående genmäle på ett, som jag tror, ganska tydligt sätt bevisats, att Ing. Decker i sin jämförelse mellan anläggningskostnaderna för Göteborgs Stads elektricitetsverk begått väsentliga misstag, samt Ing. D. fått klara bevis på detta både med afseende på spänningen i Paris och på den af honom citerade Prof. Klingenbergs åsikt, finner han för godt att meddela, att han icke har anledning att ändra sitt yttrande och att undertecknads utredning i flera afseenden är i saknad af den vederhäftighet, som man med skäl kan fordra vid ett ingeniörsarbete af denna betydelse. Herr Ing. D. understryker således ännu en gång sitt mindre höfliga yttrande öfver min utredning! Jag kommer icke å min sida att svara i en dylik ton, som hittills varit främmande för Teknisk Tidskrifts spalter, utan öfverlåter åt den opartiske läsaren att själf bilda sig ett omdöme om dessa förhållanden.
På grund af de sakliga invändningar Herr Ing. D. gjort skall jag försöka att ännu en gång i korthet belysa de frågor, som uppkastats.
Ing. D. förbigår med fullständig tystnad min utredning öfver den effekt, som kan göras disponibel i den utvidgade spårvägscentralen. Af denna tystnad torde man få draga den slutsatsen , att Ing. D. medgifver , att o hållbarheten af de skäl, han anfört mot centralens förläggande till spårvägstomten, är till fullo bevisad. Därmed faller ena kärnpunkten af hans förslag, den, att lägga den nya centralen i en utkant af staden, vid Marieholm, utan möjlighet att tillgodogöra sig fördelarna af att kunna förbinda den med spårvägscentralen. Den andra kärnpunkten i Ing. D:s förslag var spänningens ökning till 2 x 220 volt. Om jag riktigt tydt det förblommerade och sväfvande yttrande å sid. 148 öfver Prof. Klingenbergs bref, så instämmer han nu i min åsikt att bibehålla den lägre spänningen. Han säger nämligen * :
»Sammanställes detta med Prof. K:s artikel i ETZ, så innebär Prof. K:s brefuttalande icke ett afvikande från hans allmänna uttalande (detta har af mig ej sagts, och hör det hit?) utan endast (och det är hufvudsakeu !) ett instämmande i Ing. W:s förslag, emedan enligt honom lämnade upplysningar ombyggnaden skulle blifva särdeles omfattande, och att det skulle möta svårigheter att under öfvergångsperioden uppehålla strömleveransen på det gamla nätet. Om endast den senaré upplysningen kraftigt betonats, så måste ju äfven hvar och en in-
* De införda parenteserna och kursiveringarna äro af mig.
\
I
I
2
Källa: Internet Archive ·
