Sida 299
ELEK T R O TEKNIK
I 2 I
5 l)ec. 1908
1
Alltså, det ekvivalenta isoleringsskiktet har tjockleken
R . Rd
och ledningsförmågan C k, eller tjockleken — och led- 4 ' 4"
ningsförmågan Cb. (fig 11).
Ti'fy //. T/fy /X
Beträffandet värdet för Cb så utfaller det i allmänhet afsevärdt högre än man i första hand är böjd att antaga. Detta beror därpå, att om ledarne placera sig såsom i fig. 1 2, man utom trådens isolering har att räkna med luftisoleringen. En approximativ beräkning med antagande af att luftens ledningsförmåga = r/IO af bomullens, ger att vid dylik anordning af trådarne, värmeledningsförmågan, beroende på trådens diameter, kan sjunka till hälften och tredjedelen af hvad den vore, om bomullsisoleringen bildade ett jämntjockt lager. Detta visar samtidigt, hurusom en minskning af kopparens medeltemperatur kan vinnas genom lindningens impregnering med fernissor och lacker, då ju dessa alla hafva större värmeledningsförmågan än luften.
Är rumsfaktorn i härfvan = ks och strömtätheten A amp mm2, så blir förlusten per cm3 af härfvan w =0,02 ks A2 watt
och förlusterna per cm längd inom hela ledargruppen 0,0271 R2 ks A2 watt hvaraf å periferien fås
o, 01 R ks A2 watt/cm2 och ytans temperatur, exempelvis i luft af o°
T <>■■>■ -M, A ‘c„
Cl
således medeltemperaturen i sektionen
7 ,
o, 01 Rks A2^ °’°2 4-AVi!
Cl
0,01 R ks A 2
8 C' k Rd
( 1 Rd \
\cz+ 4qj)'
Finnes ytterligare ett isoleringslager utomkring härfgruppen af tjockleken d, och ledningsförmågan C)„ så blir
Beträffande värdena å C/c, CL, Cj och Cb så föreligga ej tillräckliga uppgifter därom för de material, som användas inom elektrotekniken. Med stöd af hvad som därvidlag publicerats, torde man för de vanliga isoleringsmaterialen, presspan, papper och bomull kunna sätta för presspan och papper
Cj ^ 0,0015 watt pr cm2 pr cm tjocklek pr i° för bomull.
Cb ~ 0,0004 » » » » » » » »
Dessutom är
Ck ~ 3 » » t> » » » » »
och
C = Cl O, OO 12 » » » » » » * *
På grund af hvad som förut påpekats rörande luftisoleringens inverkan vid rund tråd och angående medeltemperaturen Tsm i sektion genom en härfgrupp, torde man dock böra reducera Cj till o, 001 och Cl till o, 0006.
Hvad så ventilationens inverkan beträffar, finnas äfven
därvidlag många varierande uppgifter ( k — 0,1 — 0,25).
Med hänsyn till att luftens hastighet är lägre än rotorns
periferihastighet samt att ej alla delarne af V äro lika
ventilerade torde man ej böra sätta k högre än 0,1.
De värden å C, Cy och Cl, som skola införas i våra
formler äro alltså
C 0, 0012 (1 + 0,1 v)
CL = o, 0006 (1 + 0,1 v)
o, 001 anliggningsyta i järnet
C ; C=! ; - ; - ; - (- - ; -
isoleringstjocklek omkrets i luft.
Då vi hittills ej tagit inverkan af de sekundära kopparförlusterna med i beräkningen, är det klart, att de beräknade och observerade temperaturerna vid höga belastningar fortfarande afvika från hvarandra. Man kan emellertid göra en approximativ korrektion härför genom att värdena å Tf och Wk innesluta en del af sekundära förlusterna.*
Exempel
Som exempel på användningen af dessa formler må tjäna två trefasmotorer med följande gifna data.
N:o 1 N:o 2
Y . cm2 10400 4000
Il . cm 24 18
Ij . cm 10 7,5
% . 36 24
0 (för luft) . cm 20 17
» (i järn) . cm 42 33
a . cm2 6,8 3,24
v . m/sek 26,1 22
W . watt 1000 460
Wk (+ 25 %) . » 68, 5 A* i6,2A'-'
Tjockl. af isol. i spåren... cm 0,2 0,2
C k . 3i° 3>°
O.ooi . 42 0, 001 . 23
J 0,2 .20 J 0,2 .17
C . o, 0012 . 3,61 = 0,00432; o, 0012 . 312 = 0,00384
Cl . =0,00216 =0,00192
Vi kunna nu beräkna:
N:r x N:r 2
JCjTo
nj — \/ . . 0,1015 0,1305
V C k . a
. / CL. 0
nL—\/ T, . . °.°46 0,058
V Ck.a
A}= tg. hyp. rijlj . 0,768 0,75
Kl = tg. hyp. nLlL . 0,80 0,778
a=,.Kj.jqcJa . i8s
,+V5:
c,.
pt=z. Cj.lj.o . 75.6 29,7
7>(+ 25 %)= * . 3.P4A2 2 , 5 A 2
L T . O
*■'('- å)
e= — 7—^ - p=r . —9.48 —7,3
-cm)
(C+(i — Wx+aTy
Ty= - V „ J- - ; 15,8+ 1,97 A2; 20,4+ 1,34 A*
G . J +«
* Då sekundära strömmen i en induktionsmotor ej står i konstant förhållande till primära strömmen hör strängt taget detta tilllägg variera med belastningen.
Källa: Internet Archive ·
