Sida 301
elektroteknik
\ 5 Dec. igo8
2:dra Sektionen.
12.3
ELKK IRICITETSKONGRESSEN I MARSEILLE 1908.
Af E. C. Ericson och K. Holmer. Inspektörer öfver elektriska anläggningar.
(Forts. fr. föreg. n:r.)
Anordning och skydd af elektriska ledningar.
användning af aluminium. En underlägsenhet hos metallen ligger däri, att den vid nedläggning af en linie så godt som förlorar sitt saluvärde.
Ont underjordskablar , inl. : dc Marchena, chefingeniör för det franska Tliomson-Houston bolaget. Inledaren beskref i korthet den vanliga kabeltypen med pappersisolation och det amerikanska systemet med »varnished cambric», omnämnde den i Gardasjön af Pirelli i Milano nedlagda guttaperkakabeln för 13 000 volt samt metoden att på grund af spänningens ojämna fördelning inom en kabels isolering använda vulkaniserad kautschuk närmast ledaren och därutanpå papper. Vidare behandlades olika nedläggniugssätt, armerad kabel direkt i jorden, blyklädd oarmerad kabel i cement-, ler- eller fiberrör, asfaltfyllda trätrummor etc. Cementrören beräknas kosta 2 100 —4200 kr. pr km., trätrummorna 600—700 kr. pr km. Betydelsen af den neutrala punktens jordförbindning för beräkning af kabelns isolering framhålles. För profning af kablar för spänningar öfver 2 000 volt i fabriken och efter nedläggningen föreslår inledaren vissa bestämmelser, som dock något afvika från sektionens här nedan återgifna uttalande.
Vidare behandlas den tillåtna strömbelastningen pr kvmm, h vilken vid hög spänning utfaller lägre än vid låg på grund af uppvärmningens försvagande inverkan på isoleringen. Siffrorna öfverensstämma tämligen med de tyska föreskrifterna.
Beträffande användning af underjordskabel för höpa spänningar erinras om den af A. E. G. för Durham Electrical Power Distribution Cy i England utförda anläggningen med 100 km. vabel för 20000 volt, om den i S:t Paul år 1902 nedlagda <abeln, 10 km. trefas 22 000 volt, med isolation af kautschuk >ch papper, och om de i Toulon år 1904 af Thomson-Houston yorda försöken, hvarvid 3 km. trefaspapperskabel under flera uånader användes för 26000 å 28000 volt. Utgående från itt en kabel för att vara lätthandterlig icke bör liafva större ttre^ diameter än c a 60 mm. samt från det af Jona visade jrörhållandet, att den minsta påkänningen på isolationsmaterialet nträder, då isoleringens tjocklek är 0,85 gånger ledarens dianeter, men ökas om isoleringen vare sig ökas eller minskas, ■ommer inledaren till följande slutsatser:
\ 1) Trefaskabel med pappersisolation kan utan svårighet
lllverkas för 25000 volt driftspänning.
2) Från 25 000 till 35 000 volt är trefaskabel möjlig, men elst med blandad isolation (innerst kautschuk, ytterst papper), om medför en gynnsammare fördelning af spänningen.
3) Öfver 35 000 volt är endast en-ledarkabel möjlig.
Slutligen göres en jämförelse mellan anläggningskostna-
en för luftledningar och för kabel.
Den efter föredraget hållna diskussionen ledde till fölmde sektionens uttalande:
1) Isolationsprof å kabel bör inskränkas till en kontroll f isolationssiffrornas regelbundenhet under tillverkningen, utan änsyn till siffrornas absoluta storlek.
2) Kabeln bör profvas i fabriken med tredubbla drift- ' »anmngen och efter nedläggningen med 2 å 21/, gånger drifti >än ningen.
3) Det bör tillses, att vid profningen den afsedda spän-
mgen icke öfverskrides på grund af resonans eller af andra
saker.
4) Beträffande den högsta driftspänning, för hvilken kabel m användas, bör detta snarare afgöras genom försök än gemi beräkningar grundade på. isolationsmaterialets genomslaes-
dlfasthet.
f r\
Om elektrolytisk inverkan vid elektriska ledningsnät , inl. ontpellier. Inledaren anförde en del iakttagelser härom, och rordade en rundfråga hos elektricitetsverken beträffande deras
farenheter.
j Inf t ledningar, inl.: Dusaugey. Diskussionen rörde sig
stor del om användningen af aluminium, som för Frank- : ^ har särskildt intresse, emedan metallen i stor skala till- 1 rkas inom landet. Det ansågs, att aluminium erbjuder flera /delar än olägenheter jämförd med koppar, och att dess anning bör utsträckas. Emellertid erfordras ökad erfarenhet . 1 dess mekaniska egenskaper, luftens inverkan m. m. Önskat är, att därefter ett förslag till föreskrifter utarbetas för
Om olika stolptyper för luftledningar , inl. : Le Roy, direktör för den stora sammanslutningen af sydöstra Frankrikes kraftanläggningar, »Energie électrique du Littoral inéditerranéen ». Inledaren anför de risker, för hvilka en kraftlinie är utsatt, rekommenderar användning af starka isolatorer, jordförbunden traa längs linien och åskledarspetsar å stolparna. Det anses fördelaktigt vid järnstolpar, att stolpens spets bildas af järnet och att isolatorerna sitta på sidorna om stolpens centrurnlinie Impregneringsmetoder för trästolpar beskrifvas. Vanliga träslag i Frankrike äro lärkträd, gran, kastanj och vid vägkorsningar ek. Af järnstolpar beskrifvas dels vanliga fackverksstolpar för 80—100 m. spännvidd, dels de från Amerika kända tornen för 150—200 m. spännvidd och däröfver. Ett förslag visas till en järnstolpe för den projekterade kraftledningen Rhöne — Paris (c:a 100000 volt, 400 km.) af c:a 19 m. höjd, med hängisolatorer. Det förr vanliga sättet att fästa isolatorerna icke direkt å järnet utan å tvärarmar eller ståndare af trä är af ringa värde vid goda isolatorer och försvinner alltmera.
Stolpar af armerad beton synas vinna ökad betydelse, sedan fabrikationen förbättrats och prisen minskats. En linie vid Grenoble är utförd med åttkantiga rörformiga betonstolpar, 12 m. höga, med tillåten dragning i toppen af 300—500 kg. E11 amerikansk linie vid Welland Canal för 40 000 volt och 65 m. spännvidd har fyrkantiga betonstolpar af 12—20 m. höjd för Soo kg. dragpåkänning i toppen och med 1 200 — 2 400 kg. vikt.
En jämförande beräkning af anläggningskostnaden för olika slags stolplinier lämnas.
Trästolpar torde på grund af sin billighet alltjämt komma till användning för mindre betydande linier. För viktigare linier äro de olämpliga, emedan de äro brännbara, ramponeras af åskslag, nödvändiggöra korta spänn och följaktligen många isolatorer, som därtill sitta lågt och därför äro utsatta för åverkan från marken. För viktigare linier hafva järn- och betonstolpar sin gifna betydelse.
Om isolatorer , inl.: Semenza. Med stöd af af inledaren utförda undersökningar demonstrerade denne flera mer eller mindre lämpliga isolatorer. Han ansåg, att för inomhusinstallationer för hög spänning släta isolatorer borde användas i stället för de nu brukliga kamisolatorerna, som äro besvärliga att rengöra, och att för luftlinier sådana isolatorer gifva bästa resultat, som hafva materialet tämligen symmetriskt fördeladt mellan å ena sidan ledaren, å andra sidan pinnen. Under diskussionen framhölls, att då genomslag å isolatorerna ofta torde framkallas af strömmar med höga periodtal, det är af intresse att piofva isolatorerna med höga periodtal, hvarigenom de nu brukliga typerna möjligen kunna komma att modifieras.
3:dje sektionen. — Teknisk och ekonomisk exploatering
Jämförelse mellan olika system för transport af elektrisk energi, inledare: Boissonnas , direktör för elektricitetsbolaget Franco Suisse i Geneve. För öfverföring på långa afstånd håller inledaren före, att den grad af reglering, som erfordras i det sekundära fördeluingsnätet, är i hufvudsak utslagsgifvande vid valet af öfverföringssystem. Han är af den uppfattningen, att en energiöfverföring med 3-fas ström kan anses praktiskt användbar pa ett afstand af 200 km. med 60000 volts spänning och en frekvens af 50 perioder. Om man öfverskrider sagda afstand, maste man minska periodtalet. Öfverföringen Rhöne — Paris (450 km.) är projekterad med 120000 volt och 25 perioder. Härvid kan man ej längre stödja sig på vunnen erfarenhet, men teoretiskt synes ingen omöjlighet föreligga. En fraga star dock öppen, nämligen den om spänningsvariationerna vid mottagningsstationen, ej blott de, som orsakas af belastningen, men särskildt de, som kunna föranledas af atmosfäriska fenomen. Redan vid 200 km. orsakar regleringen betydligt ökade kostnader, särskildt om det gäller belysningsström, men den kan dock åstadkommas. Öfvergår man till 25 perioder, måste man i stället införa en rätt dyrbar periodomformning för vissa förbrukningsändamål.
1
i
11
u
2
Källa: Internet Archive ·
