Sida 322
1 4
TEKNISK TIDSKRIFT
25 Jan. 1908
Petroleumproduktionen i världen. Journ. Soc. Chem. Ind. igoj dre. 31.
Det moderna järngjuteriets ståndpunkt. O. Leyde, Berlin. Stahl u. Eisen n:r 4g igoy, dre. 4.
Gjuterierna hafva sedan gammalt varit styfmoderligt behandlade. Ledningen öfverlämnas dock numera gerna åt en tekniskt bildad chef i st. f. såsom förr åt verkmästare. Gjuteriet göres så ljust som möjligt dels med tillhjälp af fönster i de i lätt smidesjärnkonstruktion uppförda väggarne, dels äfven och hufvudsakligast medelst fönster i taket, upptagande ända till 65 % af ytan. Genom införande af traverskranar har höjden ökats, bidragande till bättre ventilation. Uppvärmning sker bäst med varm komprimerad luft. De äldre svängkranarna undanträngas allt mer af hastigt löpande (ända till - 2 m. pr sek.) traverskranar eller af de ännu modernare konsolkranarna, som löpa på två hjul på en skena längs efter hvardera långsidan. För transport, krossning och blandning af formsanden, för putsning af godset, för formning samt för tillverkning af kärnorna användes numera uteslutande maskinkraft. Gjutgodsframställningen åtföljes gerna af analyser och hållfasthetsprof ; dock är det ännu svårt att få det järn, man behöfver, från järnverken. Prissättningen å gods lämnar ännu mycket att önska — differenser förekomma ända till 40 % på samma vara i samma trakt. Äfven är sedan att använda olika grundpris för pjäser af olika totalvikt (t. ex. ett kg. -pris för pjäser vägande 100 — 250, ett annat för dylika vägande 25 — 100 kg.) alldeles att förkasta. C. Bn.
Undersökningar öfver järns röstning. A. Schleicher och G. Schultz. Stahl u. Eisen igo8, n:r 2 jan. 8.
Då det påpekats, att ej endast materialet hos ångpannor vore orsak till deras olika afrostning, utan att äfven elektriska krafter härvid inverkade, hafva förf. gjort försök att bestämma spänningen mellan i vatten nedsänkta järnstycken genom att förbinda dem med en yttre ledning och i strömkretsen införa en känslig galvanometer. Förf. funno, att vid användande af 2 rostiga smidesjärnplattor spänningen genast steg till en betydande höjd, för att efter 90 min. försvinna. Vid försök med två blanka smidesjärnplattor, föll spänningen efter nedsänkningen under o (polväxling) för att därefter åter stiga. Tog man en blank och en rostig platta, förblef den blanka alltid katod, och spänningen sjönk först till ett minimum (dock ej under o), steg sedan till ett max. (som var större än begynnelsespänningen) för att därefter sjunka till o. Af försöken sluta förf., att rostningsföreteelsen kan fattas såsom ett elektrokemiskt förlopp. Är spänningen = o, förändras plattorna på samma sätt; ändras spänningen, förändras den ena plattan mer eller på annat sätt än den andra. Om man ersätter den rostiga plattan med kol, förblir kolet äfven katod. Spänning efter ett dygn = 0,77 volt. En järnplatta i kontakt med kol rostar mindre än en isolerad. Gjutjärn blir katod i förhållande till smidesjärn och rostar mer. C. Bn
Järnets specifika värme. P. Oberhoffer. Metallurgie 1907, n:ris 12, 13 och 14
Bestämningen af järnets spefika värme vid högre temperaturer möter synnerligen stora svårigheter och särskildt framhållas omöjligheten att erhålla metallen i rent tillstånd, dess stora benägenhet för oxidation samt slutligen dess öfvergång i olika allotropiska modifikationer. Vid föregående bestämningar af specifika värmet är endast undantagsvis profvens kemiska sammansättning angifven, hvarigenom deras värde i hög grad förringas. Tärnets oxidation spelar äfven en betydande roll, enär syreföreningarnes specifika värme belöper sig
till ungefär D/j gånger metallens. Denna felkälla hafva en del forskare sökt undgå genom att omgifva profvet med en skyddsmantel af platina eller porslin. Vid högre temperatur är dock platina genomträngligt för syre och hindrar således ej oxidationen. Porslinsöfverdraget blir för tungt, och vid Harkers försök var 3/s af den i kalorimetern erhållna värmemängden beroende af detsamma.
Efter en sammanställning och kritisk granskning af förut erhållna resultat öfvergår författaren till att beskrifva sina egna expe riment och den därvid använda arbetsmetoden. Det karaktäristiska: för denna är, att hela bestämningen utföres i tomrum för att undvika oxidation utan några på noggranheten inverkande omhöljeci omkring profvet. För upphettning af profstyckena användes dels en elektrisk rörugn med platinamotstånd af Heraeus’ konstruktion för temperaturer mellan 800 och 1 200 grader och dels en ugn med kolmotstånd för högre temperaturer. Ugnsröret är genom en kran med tillräckligt stor öppning för att genomsläppa profvet förenad med en Bunsens iskalorimeter af något modifierad konstruktion. I hela apparater kan medelst en luftpump erhållas ett vacuum ned till Vs», millimeter. Profvet är upphängdt i det vertikala ugnsröret och kan, sedan förbindelsekranen mellan ugnen och kalorimetern är öppnad, medelst ett enda handgrepp fås att falla direkt ned i kalorimetern. Beträffande detaljerna vid försökens och apparatens anordnande måste hänvisas till originaluppsatsen.
Då författaren ej hade tillgång till rent järn användes ett af Krupp tillverkadt götjärn af följande sammansättning:
Kol . 0,06 %
Kisel . o, 005 »
Fosfor . 0,005 *
Svafvel . 0,019 ■
Mangan . 0,05 »
Dess kritiska punkter befunnos vid afkylningsförsök ligga
Ars . 870 — 86o° C.
Ar2 . 760 — 750° »
Ar, . 690 — 680° »
Resultatet af undersökningen är framställdt i nedanstående tabell.
Temperatur
Spec. värme medelv.
Temperatur
Spec. värme medelv.
250° C.
0,1221
900° C.
0,1698
300° »
0,1257
950° »
0,1688
oj
kn
O
O
5#
0,1286
1 ooo° »
0, 1678
400° »
0,1305
I 050° »
0,1670
450° »
0,1340
I IOO° »
0,1664
500° »
0,1366
►H
Gn
O
O
0, 1667
Gr»
Gr»
O
O
0,1395
I 200° »
0,1667
6oo° »
0,14*7
I 25O0 »
0,1666
650° »
0,1463
I 300° »
0 , 1662
700° »
0,1594
1 350° »
0, 1661
Gr»
O
O
0,1675
1 400° »
0,1665
8oo° »
0 , 1698
O
O
t/~>
0,1665
850° >
0,1699
1 500° »
0, 1667
Författaren drager af sina undersökningar följande slutsatser:
1:0. Mot hvarje allotropisk modifikation svarar en riktningsförändring i den kurva, som erhålles om specifika värmet sättes såsom funktion af temperaturen.
2:o. På grund af denna kurvas förlopp i närheten af Ar2 anses öfvergången från /5- till a-järn ske genom en kontinuerlig serie af i blandkristaller, något som först uttalats af Osmond.
3:0. ^-järnets specifika värme är konstant. A. G.
Ett nytt kromstål för verktyg. Leon Guillet. Revue de Mctallnrgie 1907, nov.
Det undersökta stålet befanns hafva följande sammansättning:
Kol
. 2,i8
%
Krom .
. 14,88
Wolfram .
. 0,oo
»
Molybden .
Mangan .
. 0,71
»
Kisel .
. 0,19
»
Fosfor .
Svafvel .
. »
1
Det tillverkades i elektrisk ugn och lär ha för sitt ursprung att tacka ett misstag vid kromtillsättningen, i det att dubbla den tillämnade krommängden tillsattes.
Land
1904
1905
1906
Förenta Staterna ..
CÖ
U- .
O
'O
O
d
00
<D
OJ
-vi
"*4
Gr»
OO
O
P*
<f-
126,493,936 fat
Ryssland .
Sumatra, Java, Bor-
78,536,655 »
54,960,270 »
59,043,829 »
neo .
6.316,169 »
7,334,310 »
7,399,024 »
Galizien .
5-947,383 »
5,765,317 »
5,467,967 »
Rumänien .
3,599,026 »
4,420,987 »
6,378,184 »
Indien
3,385,468 »
4,137,098 »
4,015,803 »
Japan .
1,418,767 »
L34LI57 >
L34LI57 »
Canada .
552,575 »
634,095 *
569,753 »
Tyskland .
637,431 >
560,963 »
579,101 >
Peru .
49,524 »
37,720 »
42,419 »
Italien .
25,476 »
44,027 »
50,000 »
Öfriga länder .
40,000 »
30,000 »
30,000 »
Summa
217,589,434 fat
2I3,9S3,524 fat
21 1,41 1,173 fat
Källa: Internet Archive ·
