Sida 340
3°
TEKNISK TIDSKRIFT
blimat. Sedan med en fil en skåra gjorts i pipettens andra ände kopplas densamma till apparaten medelst en kort slang, hvarefter apparaten evakueras, spetsen af bry tes och vattnet urkokas (r/4 timme). Sedan gasen afkylts till kylvattnets temp. afläses den urkokta gasmängden. Genom mätrörets behållare och kran införes därefter natronlut, då kolsyran absorberas, hvarpå gasmängden ånyo afläses. Minskningen är = kolsyra * Sedan införes alkalisk pyrogalluslösning, då syret absorberas, hvarefter den nyss beskrifna mätningen upprepas. Minskningen i gasmängden är syre och återstoden i röret är kväfve. Under försöket afläses barometerståndet. Sedan pipettens rymd bestämts genom vägning, omräknas de uppmätta gasmängderna till cm.3 pr lit. vid o° och 760 mm.
För syrebestämning enligt Winkler användas mindre glasflaskor med väl inslipade och snedt afslipade proppar Rymden, c:a 250 cm.3, är en gång för alla uppmätt för hvarje flaska. Såväl yt- som bottenprofven tagas med
hjälp af en pumpinrättning och vattnet suges många gånger igenom flaskan, dä det först inkomna vattnet, om det icke redan är mättadt med syre, kan upptaga syre ur den i flaskan befintliga luf- 1 . 5- ten. (Se fig. 7 och 8.)
För att bestämma syre i ett dylikt prof tillsättes jodkaliumhaltig natronlut och manganklorurlösning, h varvid erhålles en fällning af manganohydrat, som oxideras under upptagande af det i vattnet lösta syret. Genom tillsats af konc. saltsyra frigöres en mot syremängden ekvivalent mängd jod, som bestämmes genom titrering med natriumhyposulfit. Fig y Häraf beräknas syret i cm. 3 pr liter
vid o° och 760 mm.**
250 cm
* Den aflästa kolsyremängden angifver icke den i profvet lösta kolsyran, utan blir resultatet antingen ett för högt eller för lågt, beroende på om större eller mindre mängd bikarbonat finnes i profvet. Den lösta kolsyran kan icke vid kokningen fullständigt utdrifvas.
** Beskrifning af denna metod se t. ex. Treadwell: Lehrbuch d. analyt. Chemie. Bd. II.
Erforderliga lösningar: 1. Natronlut, sp. v. I 35, forsättes med 100 gr. jordkalium pr liter. 2. Manganklorurlösning, 400 gr. MnCl2 + I-4II0O pr liter. 3. N/loo natriumhyposulfitlösning.
Analysens utförande: För tillsättning af reagenserna användas fint utdragna pipetter, som räcka till flaskans botten. Sedan vattenprofvet tagits, tillsättas 3 cm.® jordkaliumhaltig natronlut och därefter 3 cm.3 manganklorurlösning. Proppen isättes och flaskan omskakas. När fällningen afsatt sig, tillsättas 3 cm.3 konc. saltsyra, hvarefter proppen ånyo isättes. Fällningen löses under afskiljande af jod, som på ofvan nämndt sätt bestämmes. Korrektion anbringas för det vid de två första lösningarnas tillsättning utrunna vattnet (6 cm.3).
28 Mars 1908
Vill man jämte vattnets momentana halt af syre be stämma syreförtäringen, tagas tvänne prof, i det ena tillsättes åtminstone något af reagenserna genast, i det andra tillsättas desamma först efter t. ex. 24 eller 48 timmar.
Som kanske redan framgår af beskrifningen, är den Winklerska metoden den enklaste. Om, såsom vanligt är vid användning af urkokningsmetoden, evakuerade pipetter begagnas, vållar detta såväl vid evakueringen som proftagningen mycket besvär och obehag. Icke heller är kokningen i dylika pipetter ofarlig, enär explosioner kunna inträffa. Då man dessutom vid flodvattenundersökning erhåller tillräckligt noggranna resultat med den Winklerska j metoden, är denna afgjordt att föredraga.
Vid undersökning af mera förorenade vatten kan en modifiering af den Winklerska metoden användas.*
Undertecknad har år 1904 utfört några jämförande försök med de beskrifna metoderna och funnit öfverensstänunande resultat (se tab. 2).
Tab. 2.
Vattenledningsvatten temp. 15-3° C .
Vattenlednings- 4- afloppsvatten temp. 16,8° C. (kan i afseende på halt af org. ämnen jämställas med ett flodvatten).
I):o efter 24 timmars förvaring i slutet kärl.
N;r
Winklers
metod
Petterssons metod
O
cm.3prlit.
0
cm.3 j.
N
>r liter
0
öTn
%
1
6,95
7>°3
15,8.
30,78
2
6,96
I
6,98
1 5'72
30.75
3
1
6,08
6,oq
1 3 - 37
30,98
4
5 >63
5.58
M,87
27,28
Syrebestämningar å ett flodvatten, vare sig det är fråga om vattnets momentana halt af syre eller syreför- ' täringen, lämna alltid ett godt material för bedömande af vattnets föroreningsgrad. Jag vill här anföra några exempel på dylika undersökningar.
Tab. 3 visar resultatet från en proftagning den 30 augusti 1903 i det vattendrag i Dalarne, vid hvilket Östanfors sulfitfabrik är belägen, och ingå dessa siffror i en serie bestämningar, som undertecknad — enbart i eget intresse — utfört Det bör nämnas, att genom professor P. Klason i offentligt uppdrag syrebestämningar å detta vattendrag under olika tider blifvit utförda.
Som af nämnda tabell framgår, äger en liflig förtäring af syre rum i detta genom sulfitlut starkt för¬
orenade vattendrag, hvilket också förutsätter en liflig verksamhet af mikroorganismer.
Under en genom »Königl. Priifungsanstalt fiir Wasserversorgung und Abvvässerbeseitigung» i Berlin i augusti — september 1904 på offentligt uppdrag företagen biologisk och kemisk undersökning af Mains nedre lopp, vid hvilken undertecknad hade att utföra de kemiska analyserna, gjordes äfven en del syrebestämningar, och tager jag mig friheten härom anföra följande.
Undersökningen omfattade sträckan från staden Aschaffenburg till Mains utflöde i Rhen, utgörande c:a 7 km. Ett prof af Mainvattnet ofvanför Aschaffenburg visade en syrehalt af 9,38 cm.3 pr liter vid en vattentemperatur af
* Se f arnsteiner: Leitfaden fur die chem. Untersuchung von Abwasser. Verlag R. Oldenbourg, Berlin.
Källa: Internet Archive ·
