Sida 347
8 Mars 1908
KEMI OCH BERGSVETENSKAP
37
«
Till den rörliga belysningen har i Grängesbergs gritf- ■ or äfven försökts elektriska glödlampor; detta blef dock >r dyrbart, ty såväl lamporna som de s. k. sladdarna 11 dem förstördes mycket fort af de skapkantiga stenarna
grufvan.
Till fast belysning i grufvor synes elektriskt ljus därmot passa bra på lifligare trafikerade platser, där lamorna sitta tillräckligt skyddade. I Grängesbergs exportrufvor har man en 16-ljus glödlampa på hvar 2o:de leter i utfraktsorterna. Har man tillgång till nog billig lektrisk ström, är dylik belysning för det stationära beofvet på det lifligaste att rekommendera, då luften däraf j förorenas och denna sorts belysning är af alla den lätist skötta.
Om skrädning skall försiggå nere i en grufva, duger j det gula glödlampljuset, utan man måste använda bågimpbelysning; sådan användes i stor skala i de öppna agbrotten i Grängesbergs gruffält, men kostnaden härför :äller sig ganska hög.
Såsom slutomdöme framhöll talaren acetylenlampan Isom den för generell belysning i grufvor lämpligaste
unptypen.
Vid den på föredraget följande diskussionen föreisade ordföranden en Davy’s säkerhetslampa för kolrufvor, sådan den numera är konstruerad. Som bekant, fser denna lampa att förekomma antändning och exploon af den i kolgrufvor stundom uppträdande grufgasen. ör detta ändamål omgifves lågan af en stark glascyliner, och förbränningsprodukterna utgå upptill genom ett rutformigt nät af fin messingstråd. Om luften blir belängd med grufgas, förbrinner denna inom lampans omölje, och förbränningsprodukterna afkylas så mycket vid asserandet genom den fina metalltrådduken, att någon ntändning utanför ej kan äga rum. Största konsten har arit att hindra arbetarna från att öppna lyktan nere i rufvan för att få den att lysa bättre genom vekens afutsning eller dylikt; alla tänkbara låsinrättningar hafva förjkts, men ingen har visat sig motstå uppdyrkning, till ess man kom på idén att låsa hopskrufningsmekanismen meelst en af lampans omhölje innesluten spärrhake af mjukt rn, hvilken endast kan utlösas af en mycket stark elektroagnet; nu är det omöjligt för arbetaren att öppna laman nere i grufvan och dymedelst orsaka en farlig exploon, men så snart han kommit upp ur grufvan, ställer 1 an lampan på en vid gruföppningen placerad elektrolagnet, då lampan kan isärskrufvas.
r
Länsbållning af grufvor nedanför tryckpumpens nivå.
Föredrag af John Tuneld.
Talaren omnämnde först de modernaste fasta tryckamparna, hvilka dels voro kolfpumpar, dels centrifugal- -impar, bådadera elektriskt drifna. Af dessa har centrigalpumpen fördelen af att vara billigare i inköpspris och )psättning, men har däremot olägenheten af att vara era kraftödande, särskildt vid små vattenkvantiteter. Så ir en välgjord kolfpump en verkningsgrad af 90 % och : iröfver, då däremot en centrifugalpump, konstruerad för igra hundra meters uppfordringshöjd, kan fås att lämna hög effekt som 80 ^ endast i det fall, att den upprdrade vattenkvantiteten är minst 10 m.s pr minut;
1 d dylika stora tryckhöjder och så små vattentillflöden
1
(af högst 1 — 2 m.3 pr min.), som vanligen förekomma i vårt lands grufvor, blir centrifugalpumpens verkningsgrad omkr. 60 %. Härtill kommer, att kolfpumpen kan användas för betydligt större sughöjd än centrifugalpumpen, hvilken därtill lättare »tappar sugen». Dessa omständigheter hafva gjort, att man till stationära tryckpumpar i grufvor vanligen använder kolfpumpar.
Vid afsänkning af grufvans botten under tryckpumpens nivå, användes ännu i omkr. 90 % af alla svenska grufvor sug- och lyftpumpar af trä, drifna af stånggång från dagen. Denna konservatism är förklarlig, ty träpumparna äro billiga, de stå väl emot slamm och stenflisor, som följa med vattnet, och de tåla väl vid skjutningen. Ä andra sidan äro de otympliga och arbeta med låg effekt, hvarför talaren trodde, att yngre släkten skulle så småningom öfvergå till små elektriskt drifna sänkpumpar af järn.
I ett till mötesdeltagarna utdeladt planschhäfte hade föredraganden illustreradt — förutom fasta tryckpumpar — äfven sänkpumpar med direkt kopplade elektriska motorer, såväl kolfpumpar som centrifugalpumpar. För lodrät uppfordring vore sänkpumparna anbragta i en järnstomme, afsedd att hissas upp och ned på gejder som en vanlig grufhiss; för donlägiga grufvor däremot uppställes pumpen å en vagn, gående på den lutande uppfordringsbanan. För att skydda pumpen vid skjutningen kan densamma förses med ett omhölje af grof plank.
Talaren förutsatte, att större delen af det i grufvan inkommande vattnet uppsamlades vid den fasta tryckpumpen, så att sänkpumpen blott behöfde konstrueras för den lilla vattenkvantitet, som inkom i grufvan nedanför tryckpumpen. Under denna förutsättning blir sänkpumpen betydligt mindre än den fasta pumpen och därför jämförelsevis lätt att flytta.
Vid valet emellan sänkpump af centrifugal- eller kolftypen har man att taga i betraktande samma fördelar och olägenheter, som här förut omnämnts rörande de fasta tryckpumparna. Just emedan sänkpumparna i regeln hafva så små vattenkvantiteter att uppfordra, blir deras effekt dålig, och deras underlägsenhet i sugförmåga blir här ännu kännbarare än vid en stationär pump; för våra svenska förhållanden är därför kolfpumpen afgjordt att föredraga såsom sänkpump.
Vill man ej frångå sänkpumpar af trä men likväl slippa ifrån konstregla från dagen, kan man bredvid sin fasta elektromotorpump anbringa en konstväxel, hvilken antingen drifves af samma motor som pumpen — såsom t. ex. sker i en uppländsk grufva — eller ock har sin egen elektromotor; denna sistnämnda anordning är ur flera synpunkter att förorda.
I anslutning till detta föredrag redogjorde direktör Per Larsson för en schaktsänkningsmetod, som användts vid Striberg. För att ej vid afsänkningen behöfva hindra sin ordinarie malmuppfordring, har man gjort sig en sänkning pä sidan af schaktet, gått in under detta och drifvit stigschakt; har man borrmaskiner och artificiell ventilation, möter detta ingen svårighet. Länshållningen i sidosänket har skett med en liten kolfpump. I stället för att anskaffa en separat sänkpump kan man ofta spela upp vattnet: detta är ju ej ovanligt, när tryckpumpen står under reparation.
2
Källa: Internet Archive ·
