Sida 94
I. Ansgarius
de infunnit sig en Jutländsk konung, Harald, som med största välvilja emoltogs af kejsaren och blef omvänd till christendo-men och döpt i Mainz år 826. Denne önskade att till sitt rike medföra christna lärare. Men då man icke visste* hvar man skulle finna någon, som åtog sig ett så svårt värf, som att predika evangelium för de vilda hedningarna i Norden, föreslog abboten i Gorbey, Valo, att man skulle fråga Ansgarius. Denne, som var beredvillig att uppoiTra allt för Guds namns åra, ankom till hofvet och åtog sig genast be* fattningen. Många smädade honom derför och sökte afvända honom ifrån sin föresats. Men han valde sig ett ensligt rum i en vingård, och beredde sig der genom läsning och böner att gå alla faror till mötes. En hans vän och klosterbroder, Autbert, beslöt att blifva hans följeslagare. De stego derefter, frimodigt och i förtröstan på Gud, ombord på konung Haralds skepp, och styrde utför Rhenfloden. Då de kommo till Göln, skänkte erkebiskop Hadebold dem ett fartyg med två rum, der de kunde herbergera sig sjelfva och sina saker. Harald ' fattade så stort behag till detta fartyg, att han sjelf flyttade dit och bodde i det ena rummet, medan Ansgarius och Autbert hade det andra. Deraf uppkom stor vänskap och förtrolighet emellan konungen och de båda lärarne. De an-kommo lyckligt till Danmark. Men deras arbete der blef ganska svårt, emedan Harald beständigt var invecklad i krig. De christne lärarne undervisade och döpte emellertid flera menniskor, samt friköpte små gossar ur träldomen, och inrättade en skola, för att af dem bilda skickliga lärare förfram* tiden. Efter tvenne år måste Autbert för sjukdom återvända till Gorbey, der han snart afled.
Då kommo till kejsar Ludvigs hof köpmän och sändebud från den Svenske konungen Emund. Desse sade, att i Sverige funnos många christne, både fångar, som blifvit tagne ön* der vikingstågen, och Svenske män, som under sina förder blifvit undervisade i christendomen och döpte. Abbot Valo föreslog då att sända Ansgarius dit, emedan han redan i Danmark lärt sig Norränamålet, det språk som talades i hela Nor* den. Ansgarius återkallades nn till kejsaren, och åtog sig
Källa: Project Runeberg ·
