Sida 136
XIII. Birger Jarl
Medan Birger var borta, dog hans svåger, konung Erik. Då sammanträdde de förnämsta af Svenska lierrarne, att vålja konung. Man tvekade långe bland Folkungarna. Slutligen förmådde den rike hen* Ivar Blå till Gröneborg sina med-bröder att välja Birger jarls äldste son, Waldemar. Sålunda kom Folkunga-ätten på thronenu
Då Birger återkom från Finland och förnam detta, blef han förtörnad. Han hade sjelf velat blifva vald, sammankallade derföre herrarna och frågade, hvcm som vågat anställa konunga-valet under hans frånvaro, och huru man kunnat välja ett barn till konung. Ivar Blå svarade: ”Jag har gjort det, och valt din son, emedan du är till åren och ej kan lefva så länge som han. Men om du är missnöjd, så gör med din son hvad dig lyster; vi kunna väl få oss en annan konung.” — ”Hvem skolen J då taga?” afbröt jarlen. — ”Under denna min kappa,” svarade Ivar, ”kan jag väl också skaka fram en konung.” Då teg jarlen och lät det vara som det var, serdeles som han sjelf i alla fall blef den regerande, såsom sin sons förmyndare.
De andra Folkungarne voro emellertid afundsjuka på Birger och tågade emot honom med en krigshär. Den förnämste bland dem, Junker Carl, var likväl frånvarande. Vid Herrevadsbro mötte Birger med sin här, Och båda partierna lågo på hvar sin sida om strömmen. Då sände Birger sin kansler, biskop Kol i Strengnäs, till de upproriske, med tillbud af förlikning. Biskopen öfvertalade dem med många löften att möta jarlen på bron. Men då hufvudmännen infunno sig, lät jarlen, tvärt mot sina löften, gripa och halshugga dem (1252). Öfver denAa trolöshet blef biskopen så förtviflad, att han afsade sig sitt embete, byggde en kyrka, Kplbeck, på stället, och begaf sig på en pilgrimsfärd till Rom.
Junker Carl, som icke varit med vid tillfallet, fann derefter för bäst att begifva sig ur riket till Preussen. Han inrättade sin egendom Sko till kloster och deltog sjelf i ett korståg mot hedningarna i Litthaueq. Vid ett tillfälle ville hans stridskamrater, korsriddarne, förmå honom alt rädda sig, då de deremot gingo döden till mötes. Men han var för stolt
Källa: Project Runeberg ·