Lärobok i fäderneslandets historia

tes eller köptes åi kyrkorna, blefvo skattefria: och så tillväxte kyrkan allljerat, medan det skattdragande folkets antal minskades och konungens myndighet alltmera blef begränsad.

Adeln utbildade sig under Fol kun gar nes tid och deras inbördes strider till alltmera makt och sammanhang. På sina stora gods, befriade från annan skatt än den angenäma skyldigheten att Yid konungarnas tåg i fålt eller omkring landet göra krigsljenst Ull hast, omgåfvo de sig med talrika tjenare, hvilka tillika utgjorde besättningen, då de väldeligen be fastade sina gårdar, der de ville veta sig förvarade så, att ieke ens konungen emot deras vilja skulle ega att intränga dit. Genom höga värdigheter, bland hvilka riddarevärdigheten var den förnämsta, drog konungen dem till sig. De indelades 1 trenne klasser: Riddare, en värdighet som Magnus Ladulås först bland Sveriges regenter utdelade, och hvilken ensam medförde titeln herre; ”Sv en ar af wapn* eller väpnare, de adelsmän som voro i tjenst eller innehade embeten; samt shi-teligen ultmtinnelige frelsismän” Tillika med embetet hade benämningen jarl upphört, då konung Magnus Ladulås fördelade jarlaembetets åligganden emellan Marsk och Drots. Marsken var egentligen den som hade befälet öfver konungens hof och hoffolk samt öfver krigsmakten. Han var skyldig alt bistå drotset vid utöfningen af dess embete. Drotset var den förste och förnämste af alla embetsmän, hade högsta förvaltningen af konungens och kronans gods och inkomster, utof-vade den högsta domaremakten, samt föreställde konungens högsta myndighet. Då konungarna under detta tidehvarf kommo i beröring med främmande bildade folk, behöfde de skrif-kunniga embetsmän, och Cancellersembetet uppkom. Till detta höga embete valdes en biskop, såsom den tjenligaste. Riksens Råd, som under Magnus Smeks tid fick denna titel, blef allt mera betydande. Konung Albreclit måste afstå från rättigheten att tillsätta rådsherrar och låta rådet sjelft utnämna och tiHkalla sina nya ledamöter. Lagarna föreskrifva, att konungen skall styra riket med Råds råde.

Köpstadsmännen började äfven att numera bilda ett be-stamdt och serskil dt stånd. De hade sina egna lagar, hvaraf