Sida 160
XX. Riksståndens uppkomst
ännu Gottlands Stadslag, Bjärköarätten och den Yngre Stadslagen finnas qvar. Magnus Ladulås och Magnus Smek stad-fastade den förstnämnda; den andra har blifvit gifven af Birger jarl, och den tredje anses äfven vara af Magnus Smek. Städerna hade sin egen styrelse. Den utöfvades af Fogden, som var konungens ombud, och Rådet, som var stadens och bestod af åtskilliga borgmästare och flera rådmän, hvilka valdes bland stadens egna bosatta män. Dessa utöfvade domaremakten i alla mål, så att endast förräderi hörde under ”konungs nämnd.” För att njuta inbördes beskydd bildades Gillen af handtverkare för sig eller köpmän för sig. Öfver hundrade sådana gillen nämnas i Sverige. Vanligtvis voro de stiftade till åminnelse af något helgon, och personer af båda könen intogos i deras gemenskap, under blandade religionsöf-ningar, fromma verk och gästabud. De styrdes af Ålderman och Stolbröder. Stadgarna kallades skrå. Dessa gillen blefvo mäktiga och hedrades ofta med deltagande af förnäma herrar, hvilka upptogos såsom gillesbröder och befrämjade gillets bästa.
Bondeståndet, hvarifrån frälset hade skiljt sig, kallades derefter företrädesvis bönder, allmoge. Äfven bergsmän förekomma vid denna tid bland bönderna.
Återblick: Presternas tilltagande myndighet. Det andeliga frålset. Kyrkoherdars och Biskopars tillsättning. Adeln: Riddare, Väpnare och Allmännelige frelsismSn. Drotsets och marskens embeten. Cancellersembetet. Riksens råd. Köpstadsmännen. Gillen. Skrån. Bondeståndet.
(Geijer. Neumann, m. fl.)
*
Källa: Project Runeberg ·