Sida 256
XIV. Trettioåriga krigets fortsättning
på hertigens befallning. Svenskarne blefvo der slagne, ehuru Horn med en ihärdig tapperhet och klokhet försvarade sin ställning. Hertigen måste med några öfverlefvor af sina trupper rådda sig med flykten. Horn blef fången. Detta för Svenskarne förfärliga nederlag skedde den 4 September 1634,
Ehuru mörkt det nu såg ut för Sverige, beslöto Oxen-stjerna och Svenska regeringen alt icke förlora modet. Nya anslrångningar skedde Ull härarnes understöd, och Baner utnämndes till fältherre. Denne återställde de Svenska vapnens ära. Han besegrade österrikarne vid Dömitz 1635, Saclisarne i slaget vid WiUstock 1636, och vann flera fördelar. Då Sachsiska churfursten slutat en serskild fred med kejsaren och hotade att bryta med Svenskarne, föreföll ett märkvärdigt samtal emellan Baner ocli churfursten. Den sed-nare sade, att han ämnade förlägga sina trupper i Baners qvarter. ”Det är för sent,” sade Baner. ”Den som försöker den leken, honom bränner jag på fingrarna.” Churfursten inföll: ”Vill ni bränna mig på fingrarna? Svenskarne må skynda sig att lemna Tyskland; annars skall jag hjelpa dera på vägen.” ”Det är möjligt,” svarade Baner. ”Men det lät annorlunda, när Tilly stod utanför Leipzig. Detta år tacken för det vi offrat vårt blod ocli vår konung på Saclisens fält.” Efter många lysande segrar dog Baner 1641. Hans lik fördes med Svenska krigshären. De kejserlige gjorde då ett anfall, i tanke att finna soldaterna nedslagna. Men de samlades kring anförarens bår och svuro förblifva honom värdige, Derefter störtade de mot fienden och slogo honom.
Efter Baners död emottog Lennart Tor st enson befälet öfver Svenska härarna i Tyskland. Denne hjelte led under sin krigstjenst af sjuklighet, så att han flera gånger önskade återvända hem. Men hans stora egenskaper gjorde honom omistlig. Hans mest lysande seger var den vid Leipzig 1642, på samma ställe, der Gustaf Adolf segrat. En Österrikisk hår blef der i grund slagen. Ett nytt fält för hans krigaresnille Öppnades oförmodadt. Han erhöll under fälttåget i Tyskland ett bref från Axel Oxenstjerna och rådel i Stockholm om
Dan-
Källa: Project Runeberg ·