Read Runeberg

Lärobok i fäderneslandets historia

Originalsida 290
Originalsida 290
Originalsida 290
Originalsida 291
290–291

Sida 290

IV. Carl XI:s regering

Nu föll i Svenska statsförfattningen en beståndsdel, förut varit af den högsta vigt. Det var rådet. Dess makt var grnndad i Sveriges lag, och ehuru dess regeringsanspråk ofta varit öfverdrifvet och måst af kraftiga konungar stafjas, var ddck dess tillvarelse af vigt, emedan det var pligtigt och skyldigt att yttra sig inför konungen öfver alla ärenden. Men rådet ville anses utgöra en medlare mellan konungen och ständerna. Denna dess egenskap förnekades vid 1680 års riksdag af ständerna och erkändes i en ödmjuk skrift af rådet sjelft.

Den genom dessa åtgärder enväldige konungen förvandlade nu rådets egenskap och namn. Hans förnämste tjenare erhöllo namn af kungliga råd i stället för riksråd. En efterräkning skedde med förmyndare-regeringen, och den be-» slutade reduktionen sattes i verkställighet. En kommission, utgörande 36 personer och sammansatt af de fyra riksstånden, nedsattes för att undersöka och döma om alla gods, som fordom tillhört kronan och på något sätt blifvit densamma afh&nda. Enligt denna kommissions domar verkställdes in-dragningen, och en ofantlig mängd gods och egendomar tillföll kronan. Många af de förnämste familjerna störtades från höjden af sitt anseende. Körningens förmyndare och andre höge embetsmån dömdes att återbetala hvad de uppburit, ocli till och med att ersätta dagsverken, hvartill de användt soldater och matroser. Grefvarne Per och Nils Brahe måste återbetala

431,000 daler; Gustaf Bonde 236,000, Gustaf Otto Stenbock 100,000, Carl Gustaf Wrangels sterbhus 256,000 o. s. v.

Sedan Carl XI blifvit beklädd med diktatur, var hans fel, att han antog denna såsom beständig. Han satte gränser för allt annat i Sverige utom sin egen myndighet. Han störtade ett parti, det gamla, högadliga, men föll i händerna på ett nytt, det nya hofpartiet, till en stor del unga män utan hög börd, men af stor förmåga. Desse drefvo framför allt den satsen, att det konungsliga väldet härstammade från Gud och var till sin natur oinskränkt. Denna lära, alldeles stridande mot Sveriges urgamla lag och mot folkets tänkesätt, ålades likväl lärarne vid rikets högskolor att förkunna såsom en

Källa: Project Runeberg ·