Sida 80
XX. DE SISTA KONUNGARNA AF SIGURDSKA ÄTTEN.
Björn Jernsidas söner voro tvenne: Erik och Refil. Re fils son och sonson, båda med namn af Erik, voro deref-ter konungar i Upsala. Man har i Svenska konungalängden gifvit dessa trenne Erikar namn af Erik den andre, den tredje och den fjerde. Om deras bedrifter känner man intet. Derefter omtalas tvenne konungar Emund och Björn pä Håga 9 som varit samregenter. Björn hade sitt namn af den kungsgård nära Upsala, der han hade sin bostad.
Sagorna om Ragnars söners efterträdare blifva alltmera orediga och slutligen inga. Man har icke ens ännu någon tillförlitlig konungalångd. Endast händelsevis nämnas konungarna i strödda skrifter och urkunder. Sturlesons konungasagor, som egentligen afhandla de Norrska konungarnas historia, utgöra fortfarande den förnämsta källan, och den blir allt ymnigare och klarare vid början af christna tidehvarfvet. Med Ansgarius uppgår ett nytt ljus icke blott i folkets sinnen, utan i Sveriges häfder. I stället för kämpasagorna komma nu legender eller berättelser om helgon och deras underverk. I dessa röjer sig en ny anda, helt olik den hedniska; men just i brytningen emellan dessa tvenne tidehvarf, i striden emellan hedendom och christendom, framträda de första verkligen historiska karaktererna.
Man antager vanligen att det var under Björns på Håga regeringstid, som christendomens förste apostel, Ansgarius, ankom till Sverige. Skulle man under den tid, hvilken sagorna afhandla, söka efter årtal, kan det endast finnas vid de obestämda sagornas slut, just då de öfvergå till bestämd historia. Det är först med Ansgarius som vi också erhålla en tideräkning, som är giltig, emedan urkunder om honom förekomma bland Europas öfriga folk.
Återblick: Björn Jernsidas söner, Erik och Refil. Erik III. Erik IV. Emund och Björn pä Håga. De gamla sagorna gifva ram för legender. Christendomens förkunnande genom Ansgarius.
*
Källa: Project Runeberg ·