Sida 117
glädje. 113
om dylik formning i smått, hvaremot Gjuta säges företrädesvis om metallers formning i stort (t. ex. gjuta kanoner, klockor, statyer o. s. v.).
393. Gl&d. Gladlynt. Glädtig. Munter. Lustig. Byter. Fägen. Fröjdefull. Upprymd. Uppsluppen. Förtjust. — Glad, lifvad af angenäma känslor. Munter, kallas den, som i det yttre, i synnerhet i sitt tal, ger luft åt sitt glada lynne. Nyter, förnöjd och glad. I talspråket. Upprymd, vid särdeles munter sinnesstämning. Lustig, i hög grad munter. Uppsluppen, ytterst munter, lustig i högre grad än det passande gerna tillåter. Fröjdefull, full af glädje. Höres sällan i talspråket. Förtjust, i högsta måtto glad. Fägen, uttryck för Glad, tillhörande folkspråket. Gladlynt, Glädtig, som har ett i allmänhet gladt lynne eller är tor tillfället vid en glad sinnesstämning. Uttrycker en högre grad af glädje.
394. Glädja. Muntra. Fröjda. Hugna. Fägna. Eoa. Förnöja. Förströ. Förlusta. — Glädja, väcka glädje hos någon. Muntra, försätta i munter sinnesstämning. Fröjda, göra mycket glad. Hugna, har samma betydelse som Glädja, men inskränktare användning, och höres sällan i talspråket. Fägna, äfvenledes liktydigt med Glädja, brukas både i tal- och skriftspråket, men mindre än detta. Roa, Förnöja, bereda, förskaffa nöje. Förströ, skingra ens sorg, bekymmer, tankar, genom någöt roande. Förlusta, roa med tillställda nöjen, förlustelser.
395. Glädje. Nöje. Ro. Lust. Munterhet. Fröjd. Fägnad. Hugnad. Gamman. Jubel. — Nöje, förnöjd sinnesstämning. Ro, liktydigt med Nöje, brukas mest i talspråket, helst i vissa talesätt. Lust, lifligt nöje. Glädje, lifligt nöje, som man erfar i anledning af något erhållet godt eller undsluppet ondt. Munterhet. munter sinnesstämning. Fröjd, högre grad af glädje. Fägnad, glädjande tillfredsställelse. Hugnad, liflig känsla af tillfredsställelse. Gamman, skämt och tidsfördrif. Brukligt endast i några få talesätt. Jubel, fröjderop, största glädje. Jfr 1048.
