Sida 150
146 jordbäfning.
tidligt nedsätta ett lik i jorden. Jordfasta, begrafva i vigd jord. Bisätta, uti ett bårhus eller ock i sjelfva grafven nedsätta ett lik, några dagar före den egentliga begrafningen.
514. Jordbäfning. Jordskalf. Jordstöt. — Jordbäfning, naturföreteelse, bestående i jordytans mer eller mindre våldsamma, vågformiga rörelse. Jordskalf, plötsligt inträffande, men hastigt öfvergående, ganska våldsam jordens skakning på någon viss trakt. Jordstöt, ögonblicklig, häftig jordens skakning, liknande en stöt.
515. Jordfall. Jordras. Fjällskred. Isskred. Snöras. — Jordfall, den naturföreteelse, då jordlager, sora hafva sitt läge uppöfver underjordiska grottor, falla ned. Jordras, jordmassors nedrasande från bergshöjder. Fjällskred, en på sluttningen af ett fjäll lägrad jordmassas lossnande och nedskridande. Isskred, ett på sluttningen af ett fjäll hvilande isfälts långsamma nedskridande. Grletsch. Snöras, från höjden af ett fjäll på en gång, med blixtens fart och åskans dån, nedrasande massor af snö. Lavin.
516. Jordisk. Timlig. Verldslig. — Jordisk, som tillhör, har afseende på menniskans lif här på jorden. Timlig, har samma betydelse, men inskränktare användning, och tillhör förnämligast kyrkospråket. Verldslig, som har afseende på detta lifvet (i motsats till det tillkommande); (om person) som uteslutande tänker pä och sysselsätter sig med hvad som tjenar till timliga ändamål; som älskar verlden och dess lustar.
K.
517. Kall. Kylig. Sval. Frisk. Frostig. Kulen. Ruskig. Kuslig. — Kall, som har ingen eller en mycket låg grad af värme. Frostig, säges om luften, då den är så kall, att frost inträffar; äfv. (om mark) utsatt för frost. Kylig, något kall. Sval, föga varm.
