Sida 250
937. Spricka. Springa. Klyfta. Klyft. Remna. Refva. Bräcka. Rispa. — Spricka, längs gående, fin öppning i en hård kropp, uppkommen genom fibrernas söndring eller upphörande af delarnes sammanhang. Springa, spricka af något större bredd. Remna, längs gående, ganska bred spricka. Refva, remna af betydligare bredd. Klyfta, Klyft, mycket bred remna. Bräcka, öppning, hål, der något blifvit bräckt. Rispa, rispadt ställe (i tyg, på huden o. s. v.). Jfr. 1336.
938. Sprida. Breda. Skingra. Strö. Sprätta. Utsprida. Utbreda. Utströ. Förbreda. Förskingra. Förströ. Fortplanta. — Breda, Utbreda, utsträcka något pà bredden. Sprida, Utsprida, skilja någonting samladt vidt ifrån hvartannat. Strö, sprida smådelar af något ämne utöfver en yta. Sprätta, kringströ med någonting spetsigt, uddigt (t. ex. klor). Utströ, strö åt alla håll, i stor mängd. Förbreda, d. s. s. Utbreda. Mindre brukligt. Förströ, strö ät alla håll; äfv. liktydigt med Skingra, drifva i sär ett större antal, så att alla blifva åtskilda. Förskingra, helt och hållet skingra. Fortplanta, bildligt: utbreda, bereda framgång åt något.
939. Springa. Löpa. Hoppa. Galoppera. Ränna. Trafva. Skena. Durka. Lunka. Gno. Rusa. Störta. Ryka. Pila. Qvista. Skala. Raka. Dänga. Kila. Lacka. Ranta. Kojta. Skojta. Luffa. Kuta. Kytta. Gumpa. Skumpa. Guppa. Skutta. Spritta. Sprattla. — Löpa, Springa, med benens tillhjelp röra sig hastigt framåt. Springa, är äfven liktydigt med Hoppa, genom en ansats med kroppen lyfta sig upp i luften; äfv. med ett språng förflytta sig ifrån ett ställe till ett annat. Ränna, liktydigt med Löpa, är inskränkt till hvardagsspråket. Lunka, springa sakta; (om hästar) gå i half passgång. Trafva, springa något fortare än i lunk; (om hästar) springa så, att fotskiftet sker med diagonala fötter. Galoppera, (om hästar) springa i fyrsprång. Skena, (om skrämda hästar) blindvis ila framåt i vildaste språng. Durka, säges i enahanda betydelse om en häst, som rides. Rusa, Störta, Ryka, fara hastigt
