Sida 138
134
händelse.
inträffar. Försiggå, förrättas (i fråga om offentliga handlingar, ceremonier, operationer 111. ni.). Foga sig, antyder ett tillfälligt eller for något visst ändamål af-vaktadt sammanträffande af omständigheter. Påkomma, oförmodadt inträffa. Säges mest i fråga om något farligt eller obehagligt, t. ex. om en sjukdom påkommer. Tillstöta, plötsligt inträffa, under det något annat föregår; tillkomma och öka verkningen af något. Vederfaras, säges om godt eller ondt, som tillfogas, händer någon.
469. Händelse. Tilldragelse. Företeelse. Scen. Uppträde. — Händelse, betecknar allt hvad som händer, icke allenast i den moraliska, utan ock i den fysiska verlden, dock hufvudsakligen det, som väcker någon större uppmärksamhet. Tilldragelse, är ett nytt, mindre vanligt ord, som betyder: en händelse af någon vigt i den moraliska verlden. Företeelse, någonting mindre vanligt, som företer sig för ens syn (fenomen); äfv. något för menskligheten, för ett samhälle eller en enskilt vigtigt, betecknande, som inträffar. Uppträde, händelse, som väcker uppseende, i synnerhet då den är af bedröflig, löjlig eller förarglig beskaffenhet. Scen, ett främmande ord, som betyder: hvarje särskilt afdelning af en akt i ett skådespel; äfv. liktydigt med Uppträde.
470. Hänga. Dingla. Dangla. Slinka. Sloka. Falla. — Hänga, vara upptill fästad vid något föremål, utan stöd nedtill; äfv. vara allt för långt nedfallande. Falla, brukas för Hänga ned, i fråga om klär der, draperier o. d., t. ex. klädningen, draperiet faller i vackra veck. Slinka, hänga lös och fara hit och dit utan stadga. Sloka, hänga slapp och nedböjd. Dingla, Dangla, hänga löst och slänga hit och dit. Båda dessa liktydiga ord tillhöra folk- och hvardagsspråket.
471. Hänryckning. Hänförelse.— Hänförelse, det sinnestillstånd, då man till följe af något lifvande intryck är försatt i så stark passion, att man glömmer allt annat. Hänryckning, en högre grad af Hänförelse, utmärker ett sinnestillstånd, då menniskan, genom
