Sida 19
ofta föraktligt, i st. f. Barn, hvilket äfven gäller om Barnunge. Afkomling, den, som härstammar ifrån någon viss uppgifven person eller slägt. Säges äfven i fråga om djur, i synnerhet hästar och hornboskap, vid stuterier och holländerier. Ättling, Ättlägg, afkomling af furstlig, adlig eller berömd person. Efterkommande, de som härstamma från någon viss person, slägt, eller ifrån ett folk, en folkstam. Brukas mest om aflägsna slägtleder, aldrig om barn. Efterverld, de menniskor, som i framtiden komma att lefva, utan afseende på deras härstamning. Jfr 5.
53. Bast. Bark. — Bark, ett träds eller en buskes yttre betäckning, på stam och grenar. Bast, är det inre, närmast veden liggande lagret af bark.
54. Bearbeta. Arbeta. Förarbeta. Utarbeta. Upparbeta. Förädla. — Arbeta (aktivt), genom konstskicklighet åstadkomma något, som tjenar till nytta eller nöje. Bearbeta, genom arbete och särskilt behandling gifva något råämne, något naturalster, en för afsedt ändamål lämplig form eller beskaffenhet. Förarbeta, genom arbete göra ett ämne användbart till något visst behof. Utarbeta, genom långvarigt arbete fullborda något, som fordrar möda och sorgfällighet, jemte kunskaper eller konstskicklighet. Upparbeta, genom flit och arbete förbättra, utbilda, uppodla. Förädla, genom förarbetning gifva högre värde åt råämnen. Jfr 420.
55. Bedja. Bönfalla. Anropa. Åkalla. — Bedja, ödmjukt eller undergifvet anhålla om något. Bönfalla, dermed liktydigt, innebär högsta grad af ödmjukhet, en nästan knäfallande anhållan. Anropa, ifrigt bönfalla om hjelp och beskydd. Åkalla, har enahanda betydelse, men brukas endast i fråga om Gud eller hedniska gudomligheter.
56. Bedraga. Svika. Besvika. Förråda. Narra. Lura. Purra. Öfverlista. Beluxa. Gäcka. Skoja. Vingla. — Bedraga, till sin egen fördel, genom list och falskhet tillfoga en person förlust eller skada. Förråda, skada eller förderfva någon, som man är trohet skyldig, genom stämplingar eller förbindelse med dess
