Sida 228
224 höra.
med kroppen eller någon kroppsdel. Snudda, helt obetydligt beröra ytan af ett föremål. Nålcas, konima ett föremål tillräckligt nära, för att vidröra det. Föråldradt. Känna (på), taga på något med fingret eller handen, för att undersöka det.
842. Röra. Rubba. Rucka. Runka. Vagga. Vippa. — Böra, bringa ett föremål ur hvila i ett motsatt tillstånd. Bubba, röra något ifrån dess rätta ställe, bringa i oordning. Bucka, röra något helt obetydligt ifrån dess plats. Bunka, helt litet röra något af och an. Vagga, gifva något en svängningsrörelse upp och ned, ifrån ena sidan till den andra. Vippa, sätta något i hastig rörelse upp och ned.
843. Röra. Arbeta. Bruka. Knåda. Älta. — Böra, oafbrutet föca handen, eller något som man deruti håller, af och an eller rundt omkring uti en vätska. Arbeta, låta något ämne undergå en flitig omröring, i och för dess beredning till något visst ändamål. Bruka, Älta, bearbeta ler, murbruk, gips, o. s. v. Knåda, bearbeta deg.
844—5. Röra. Sörja. Möija. Smörja. Modd. — Böra, hoprörd blandning. Sörja, blöt massa, lik en välling. Marja, grus, blandadt med vatten till en röra. Modd, djup snö, genom tramp blandad med sand och väg- eller gatsmuts. Smörja, fett ämne; äfv, dålig blandning.
846. Röst. Stämma. — Böst, det ljud, som menniskor äga förmåga att genom luftröret frambringa, och som kan på mångfaldiga sätt förändras till toner, bok-stafsljud och ord. Stämma, liktydigt, brukas för denna bemärkelse mindre ofta i talspråket, hvaremot det uteslutande betecknar: hvarje särskilt parti vid sång eller musik af flera personer.
S.
847. Sagga. Käxa. Kälta. — Sagga, alltjemt tala eller påminna om ett och samma. Kälta, tidt ocb
