Sida 316
1191. Vanka. Vackla Runka. Vicka. Kränga. Gunga. Vagga. Ragla. Tumla. Vingla. — Vanka, gå på det sätt, att man lutar kroppen än åt ena sidan, än åt den andra. Vackla, röras hit och dit af brist på fasthet. Runka, röra sig helt litet af och an. Vicka, säges om ett föremål, som af brist på stadig hvilopunkt hastigt far öfver åt ena sidan. Kränga, (om fartyg) luta åt sidan. Gunga, röras upp och ned eller svängas omkring i en cirkel. Vagga, röra sig fram och tillbaka i bågrörelse från ena sidan till den andra. Ragla, vackla hit och dit som en drucken. Tumla, komma farande med en ytterst vacklande gång. Vingla, säges om fallande, långa och smala kroppar, som under fallet vända sig om, upp och ned, åt alla håll; äfv. vackla hit och dit.
1192. Vanlig. Bruklig. Sedvanlig. Öflig. Hvardaglig. Alldaglig. Allmän. Gångbar. Gängse. — Vanlig, som är eller sker efter vana eller sed; äfv. som i allmänhet finnes, förekommer, brukas. Bruklig, som allmänt brukas. Sedvanlig, bruklig till följe af sedvana. Öflig, vedertagen såsom bruk, sedvana. Hvardaglig, Alldaglig, som hvarje dag eller ganska ofta sker, inträffar, upprepas. Allmän, som öfverallt brukas, förekommer eller användes. Gängse, allmänt rådande, utspridd, gällande, antagen. Gångbar, allmänt spridd eller gällande. Brukas i synnerhet om mynt, pris och sjukdomar.
1193. Vanmakt. Svimning. Svindel. — Vanmakt, plötsligt, men öfvergående afbrott i lifsverksamheten jemte fullkomlig frånvaro af medvetandet. Svimning, en lindrigare art af vanmakt, med bibehållen sansning och oförändrad puls. Svindel, hastigt påkommen stark yrsel, med susning för öronen och sinnesförvirring.
1194. Vanpryda. Misspryda. Misskläda. Vanställa. — Misspryda, Vanpryda, illa pryda. Misskläda, säges om klädesplagg, som icke sitta väl, ge ett fult utseende. Alla dessa verber brukas bildligt för: illa passa, illa anstå. Vanställa, förändra en persons
