Sida 136
132
hvila.
större hus, i synnerhet sådant, som gör anspråk på prydlighet. Stuga, simpelt, mindre boningshus. Koja, helt litet, enkelt boningshus. Hydda, boning af allra enklaste slag, afsedd blott att tjena till skydd emot sol, väder och vind. Kåk, dåligt, förfallet, större boningshus. Kofve, uselt hus. Kyffe, litet eländigt boningshus eller rum. Hybble, eländig koja, uselt näste. Buckle, uselt, förfallet boningshus.
461. Hvila. Rast. Stillhet. — Hvila. en kropps bibehållande af sitt läge; frånvaro eller upphörande af rörelse eller arbete. Bast, kort hvila under tåg, marsch, vandring.
462. Hvila. Rasta. — Hvila, i allmänhet: bibehålla samma läge, ej vara i rörelse; äfv. gifva kroppen eller själen ro efter arbete. Rasta, göra halt under tåg, marsch, vandring, för en kortare hvila.
463. Hvit. Blek. Black. — Hvit, benämning pa den ljusaste af alla färger. Blek, af matt, hvitaktig färg. Black, blekt brun eller grå; äfv. urblekt.
464. Hysa. Herbergera. Inqvartera. — Hysa, lata någon vistas i sitt hus, i sin gård eller bostad. Herbergera, hysa vägfarande. Inqvartera, anvisa (trupper, manskap) qvarter i hus, gård, stad o. s. v.; äfv. (i hvardagsspråket) gifva någon herberge hos en person, i ett hus o. s. v.
465. Håla. Kula. Grotta. — Håla, tomt rum i berg eller under jorden. Grotta, af naturen eller med konst bildad håla, öfver eller under jord. Kula, jord-eller bergshåla, der vilda djur eller röfvare hafva sitt tillhåll.
466. Hår. Fjun. Skägg. Mustascher. Murrhår. Luf. Lugg. Man. Borst. Tagel. Ull. Ragg. Rugg. Dun. Enu^g. Ludd. — Hår, fint, ihåligt rör, som utväxer ifrån menniskors och vissa djurs kroppar. Fjun, Fnugg. kort, fint och mjukt hår. Skägg, håret på en mans haka och kinder. Mustascher, skägg på öfverläppen. Murrliår, de långa hår, som kattor m. fi. djur hafva på ömse sidor om munnen. Luf, framhåret pa en menniskas hufvud. Lugg, håret på kläde, på en
