Sida 319
vedergälla.
315
ganska liflig, t. ex. eldig häst, eldiga ögon. Ljum, som kännes blott helt litet varm. Jfr. 797.
1203. Veck. Rynka. Skrynka. — Veck, viket ställe; märke efter vikning. Rynka, helt smalt, men långt veck på klädespersedlar eller på ansigtshuden. Skrynka, helt litet veck på ytan af ett föremål.
1204. Veckla. Linda. Vinda. Vira. Svepa. Vepa. Vefva. Eläta. Slinga. — Veckla, lägga någonting mjukt flera hvarf omkring ett föremål. Brukas aldrig annat än i förbindelse med partiklar, t. ex. veckla af, in o. s. v. Linda, veckla band, bindel, snöre o. d. omkring ett föremål. Vefva, Vepa, i hvardagsspråket: veckla in eller om. Svepa, veckla något tätt omkring ett föremål, så att det alldeles betäckes. Vinda, dreja, linda tåg, rep o. d. omkring ett föremål. Vira, tätt omlinda med någonting trådformigt. Fläta, i en viss ordning veckla långa, jemnsmala, böjliga föremål in uti och om hvarandra, så att de tillsammans bilda ett slags jemn och platt väfnad. Slinga, krets-formigt fläta in i hvartannat.
1205. Ved. Trä. Virke. Timmer. — Trä, den del af ett träd, som är emellan barken och mergen; äfv. större stycke af ett träd, till byggnads- ell. skeppsvirke. Ved, den hufvudsakliga delen af stammen hos träd och buskar, emellan bastet och mergen; äfv. af trä hugget eller sågadt bränsle. Virke, trä till byggnad eller slöjd. Timmer, groft byggnads virke.
1206. Vedergälla. Gälda. Löna. Aflöna. Belöna. Återgälda. — Gälda, betala, och Löna, gifva åt någon dess lön, brukas bildligt i samma bemärkelse som Vedergälla, för godt eller ondt gifva någon lika eller motsatsen tillbaka. Återgälda, egentl, återbetala, har samma betydelse, men kan icke hafva person till föremål. Belöna, gifva en person något såsom bevis på erkänsla eller till uppmuntran, utmärkelse eller hedersbevisning för någon berömlig handling, för ett arbete, en tjenst o. s. v.; äfv. liktydigt med Vedergälla. Aflöna, tilldela lön för tjenst eller arbete.
