Sida 208
204 otro.
vill iakttaga lag, ordning och skick. Oregerlig, Ohand-terlig, af enahanda betydelse, brukas endast i hvardagsspråket. Bångstyrig, ett stegradt uttryck for Ostyrig. Obändig, svår att böja, tygla, betvinga. Jfr. 1160.
757. Otro. Klentrogenhet. Misstro. Misstroende. Vantro. Öfvertro. Vidskepelse. Skrock. — Otro, bristande tro, så väl i allmänhet som i synnerhet med afseende på religionens sanningar. Klentrogenhet, svag, vacklande tro. Misstro, Misstroende, brist på förtroende till person eller sak. Vantro, villfarande, förvänd tro (i religiöst hänseende). Öfvertro, Vidskepelse, tron att öfversinliga väsenden inblanda sig i tingens vanliga lopp och framkalla verkningar, stridande mot naturlagarna. Skrock, vidskeplig sägen, tro eller föreställning.
758. Otrogen. Klentrogen. Misstrogen. Vantrogen. Vidskeplig. Irrlärig. Kättersk. — Otrogen, som ej tror på hvad som säges eller uppgifves; äfven och i synnerhet: som ej tror på någon viss religions läror. Klentrogen, som har en svag, vacklande tro. Misstrogen, fallen för att misstro. Vantrogen, fängslad af en villfarande, förvänd tro. Vidskeplig, intagen af vidskepelse. Irrlärig, som hyllar irrläror. » Kättersk, som afviker ifrån någon af kyrkans gründläror.
759. Otukt. Okyskhet. Lösaktighet. Liderlighet. Hor. Hordom. Lönskaläge. Skörlefnad. — Okyskhet, begifvenhet på oloflig kärleksnjutning. Otukt, brott emot kyskheten; äfv. okyskt lefnadssätt. Lösaktighet, benägenhet för ett okyskt lefnadssätt. Liderlighet, i hög grad otuktigt lefnadssätt. Hor, äktenskapsbrott: äfv. i allmänt tal liktydigt med Lönskaläge, olofligt samlag emellan ogifta. Hordom, d. s. s. Hor; äfv. liktydigt med Skörlefnad, horaktig lefnad.
760. Otät. Gles. Gisten. Läck. — Otät, ej tät. Gles, (om en mängd af likartade föremål) ej tätt sam-manstående; (om sammanhängande kroppar) tätt uppfylld af små håligheter, t. ex.: gles väf. Gisten, (om laggkärl) som af torka blifvit otät. Läck, säges om farkoster eller laggkärl, som blifvit otäta.
