Sida 336
332
VÄRKA.
men icke: jag .skattar hunom etc. Öfver skatta, öfverdrifvit skatta, värdera allt för högt. Akta, sätta synnerligt värde pä person eller sak. Högakta, hysa mycken aktning för en person eller för någon hans egenskap.
1266. Värka. Svida. — Värka, säges om en kroppsdel, som lider af en svar och ihållande smärta. Srida, säges 0111 en kroppsdel, som erfar en känsla af något brännande.
1267. Värma. Uppvärma. Hetta. Elda. Glödga. Upphetta. Uppelda. Uppglödga. — Värma, göra varm, meddela värme. Uppvärma, åter göra varm; äfv. göra väl varm. Hetta, göra het. Upphetta, göra mycket het. Elda, medelst eld uppvärma, upphetta. Uppelda, genom eldning göra ett kallt rum fullkomligt varmt. Glödga, upphetta ett mineral, en malm eller metall, så att han lyser med ett hvitt eller rödt sken. Uppglödga, göra alldeles glödande. Alla dessa verber antaga äfven bildlig bemärkelse.
1268. Värme. Värmeämne. Hetta. Glöd. Badd. — Värmeämne, det förmodade äinne, som antages väcka den känsla, inan kallar Värme, hvilket sednare ord äfven betyder sjelfva värmeämnet. Hetta, besvärande eller plågsam grad af värme. Badd, stark hetta, t. ex. solbadd. Glöd, hettan af en glödande kropp, ytterst stark hetta.
1269. Väsende. Varelse. — Väsende, inbegreppet af ett tings oföränderliga egenskaper eller (hvad som utgör dess verklighet och sjelfständighet. Äfven liktydigt med Varelse, ett verkligt och sjelfständigt ting.
1270. Väsendtlig. Hufvudsaklig. — Väsendtlig, som utgör eller tillhör ett tings väsende; äfv. d. s. s. Hufvudsaklig, som utgör något af högsta vigt, det förnämsta.
1271. Väta. Fukt. Blöta. — Väta, något vått på en yta, vatten på marken efter nederbörd. Fukt, vatten, vattenaktiga ämnen eller vattenångor, hvaraf luften uti eller väggarne af ett rum äro genomträngda. Blöta, stark väta, t. ex. rotblöta.
