Sida 180
176
längta.
något till en viss plats och der bringa det i stående ställning, t. ex. sätta grytan pä elden; ställa boken pä hyllan; sätta, ställa fatet på bordet. Pålägga, lägga något pa, öfver ett annat. Belägga, öfverdraga ytan af ett föremal med något, till skydd, förvaring, o. s. v.
624. Längta. Trängta. Tråna. — Längta, känna en med saknad blandad åtrå efter något frånvarande eller efter att något skall ske. Trängta, häftigt längta. Tråna, täras af längtan, af sorg o. s. v.
625. Lära. Inhämta. — Lära, gifva eller emottaga undervisning i vetenskap, konst, yrke. Jfr. 1145. Inhämta, genom eget bemödande eller andras undervisning förvärfva kunskaper.
626. Lärd. Höglärd. Spränglärd. Beläst. Studerad. Vitter. Boksynt. — Beläst, som läst mycket. Studerad, som genom studier inhämtat kunskaper. Boksynt, kallas den, som äger vidsträckt kännedom af litteraturen, förvärfvad genom läsning. Lärd, den, som besitter genom studier förvärfvad insigt i de lärda, d. v. s. de filosofiska, filologiska och historiska kunskapsarterna. Höglärd, mycket lärd. Spränglärd, i hvardagsspråket: öfvermåttan lärd. Vitter, som idkar diktkonst eller vältalighet.
627. Lärjunge. Lärling. Lärgosse. Nyläring. — Lärjunge, den, som af någon inhämtar undervisning i lära, vetenskap eller konst. Lärling, Lär gosse, yngling, som är i lära hos en handtverksmästare. Nyläring, som nyligen Jbörjat lära något.
628. Lättrogen. Godtrogen. — Lättrogen, som lätt sätter tro till livad som säges, äfven om det är orimligt. Godtrogen, som allt för mycket tror andra om godt.
629. Lättsinnig. Lättfärdig. Lättlynt. — Lättsinnig, kallas den, som handlar, utan att tänka sig för, ocli är obekymrad om följderna. Lättfärdig, lättsinnig och begifven på otukt. Lättlynt, som tar verlden lätt, ej lägger förtret, motgång, olycka på sinnet.
630. Löfte. Lofven. Tillsägelse. Ord. Hederslöfte. Hedersord. Handfästning. Kungsord. — Löfte,
