Sida 132
128
hinna.
af något. Säges både i fysisk och andlig mening, likasom Dämma, hvilket har samma betydelse, egentl, sätta dam emot. Fördämma, genom dam eller dammar hindra vatten att öfversvämma. Stämma, göra att en flytande vätska hämmas i sitt lopp. Stocka, göra en vätska tjock, så att den stannar i sitt lopp; äfv. bildligt d. s. s. Hämma. Mota, ställa sig i vägen for någon, för att hindra honom att komma fram; fig. hindra fortgången af något. Hejda, hindra person eller sak att fortfara eller att fortsätta något; äfv. sakta, afsakta. Un-dertrycka, hindra fortkomsten, framgången, utvecklingen, spridningen o. s. v. af något. Förekomma, hindra någon att fullborda, verkställa en sak; hindra något att lyckas. Förebygga, har enahanda betydelse, men konstrueras endast med sak till föremål. Afböja, hindra något att träffa målet, att inträffa eller äga rum, i allmänhet genom fredliga, försonliga medel. Afvända, förmå någon att frångå en åsigt, en föresats o. s. v.; äfv. förhindra något obehagligt, olyckligt att inträffa. Afvärja, genom en skyddande rörelse förhindra anfallsvapen att träffa målet, anfall att göra verkan; äfv. förekomma en hotande fara, hindra en olycka o. d. att inträffa. Afhålla, hindra person eller sak att komma nära intill ett föremål; äfv% hindra en person att göra eller deltaga i något. Återhålla> hindra en person att göra, företaga något; äfv. förhindra, att något kommer till utbrott eller går i verkställighet. Afleda, på lämpligt sätt förhindra något hotande, obehagligt, olyckligt att inträffa. Afstyra, genom öfvertalelse eller vidtagna lämpliga åtgärder förhindra någonting skadligt, brottsligt, eller orätt; äfv. inverka på någon derhän, att-han afstår ifrån en elak eller skadlig föresats.
449. Hinna. Hå. Upphinna. Påhinna. Uppnå. — Hinna, småningom närma sig någon, som fördas förut, och slutligen komma ända intill honom; äfv. komma fram till ett mål, dit man ämnat sig. I denna sednare bemärkelsen är Nå liktydigt. Upphinna, Påhinna, äro förstärkningsord. af Hinna, och Uppnå, af Nå.
