Sida 44
som höljer, öfvertäcker, ett föremål. Afslöja, egentl. borttaga eller upplyfta slöjan, som höljer en persons ansigte. Alla dessa ord, undantagandes Aftäcka, antaga äfven bildlig betydelse.
130. Blyg. Skygg. Blygsam. Anspråkslös. Försynt. — Blyg, kallas den, som fruktar att, i sällskap med främmande personer, säga eller göra något opassande. Skygg, är den, som skyr, gerna undviker främmande, obekanta personer. Blygsam, den, som i umgänget med andra röjer en djup känsla af det sediga och anständiga. Anspråkslös, som icke högt uppskattar eget värde och har blott ringa anspråk på andras uppmärksamhet. Försynt, är den, som af undseende för andra sorgfälligt undviker allt, hvarigenom han kan förlora deras aktning eller såra deras känsla.
131. Blygas. Skämmas. — Blygas, erfara en känsla af obehag vid tanken på eget eller andras ogillande omdöme, med afseende på någon begången eller tillämnad klandervärd handling. Skämmas, uttrycker detta begrepp i högre mått och tillhör mest hvardagsspråket.
132. Blåsa. Bubbla. Bläddra. Perla. — Blåsa, liten, på ytan eller i det inre af en kropp bildad ihålighet, innehållande luft. Bläddra, liten luftblåsa, på ytan af en kropp eller på något flytande ämne. Bubbla, större luftblåsa, som bildar sig på ytan af flytande ämnen eller dit uppstiger, vid kokning, häftig upprörning eller af andra orsaker. Perla, liten luftblåsa på ytan af sprithaltiga vätskor.
133. Blåsa. Pusta. Stånka. Andas. Utandas. Fnysa. Nysa. Prusta. Frusta. Flämta. Flåsa. Hessja. — Blåsa, (aktivt) ur munnen framdrifva en starkare luftström. Andas, genom näsan eller munnen indraga luft i lungan och utsläppa den der förut befintliga. Utandas, med andedrägten gifva ifrån sig, t. ex. utandas en elak lukt, sin sista suck. Pusta, andas tungt, djupt, häftigt och kort. Stånka, pusta hårdt och ljudeligt, af vedermöda eller smärta. Flåsa, andas tätt, häftigt och hörbart, såsom då man sprungit sig andfådd. Hessja, flåsa starkt. Tillhör folk- och
