Sida 86
82
fria.
handa betydelse hafva äfven Fria, Frisäga, men förekomma mindre ofta i frågan om anklagelse, hvaremot de, i tal om beskyllning, äro det vanliga uttrycket. Frikalla är äfven liktydigt med Fritaga, förklara någon undantagen ifrån efterlefnad af ett lagbud, en förordning, eller ifrån beskattning, afgift, åliggande o. s. v.
276. Fria. Gilja. Gifta sig. Äkta. Förmäla sig.
— Fria, begära till äkta. Uttrycker äfven bemödandet att vinna en qvinnas hjerta och hennes bifall till en önskad äktenskapsförbindelse med henne. Det liktydiga Gilja är numera föråldradt. Gifta sig, inga äktenskap. Förmäla sig, formligt och högtidligt träda i gifte. Brukas endast om furstliga personer. Äkta, gifta sig med någon. Brukas endast i skriftspråket, numera sällan. De trenne sednare orden kunna sägas om både man och qvinna, men Fria och Gilja endast om män.
277. Frisk. Sund. Rask. Kry. Karsk. Katig. Bra. Färdig. Helbregda. — Frisk, som är vid god
helsa. Sund, brukas dermed liktydigt i några få uttryck, t. ex. en sund kropp. Helbregda, äfvenledes det samma som Frisk, säges endast om den, som blifvit återställd till helsan. Färdig, som har alla kroppens lemmar i godt skick. Bask, frisk och med full lef-nadskraft. Kry, frisk, liflig och munter. Brukas om åldriga och tillfrisknande personer. Karsk, säges någon gång i hvardagsspråket för Rask. Katig, är i folkspråket ett ganska vanligt uttryck för samma begrepp. Bra, i hvardagsspråket, höres ofta för: återställd till hetsan.
278. Fritalig. Frispråkig. Frimodig. Framfus.
— Fritalig, Frispråkig, kallas den, som, utan afseende på person, säger allt hvad som faller honom in. Frimodig är den, som fritt och utan fruktan yttrar sina tankar och följer sin öfvertygelse. Framfus, som yttrar sig eller handlar djerft, obetänksamt och öfveriladt.
279. Frivillig. Sjelfvillig. Godvillig. Sjelfmant. Sjelfkrafd. Opåmint. Oombedd. Otvungen. Fri. — Fri, beroende endast af sjelfbestämning. Frivillig, som
