Sida 350
34(5 öfverträdelse.
emot en annan förnärmande. Synda, öfverträda Guds bud. Försynda sig, begå synd, fel, öfverträdelse.
1325. Öfverträdelse. Förbrytelse. Brott. Fel. Förseelse. Synd. Försyndelse. Missgerning. Missdåd. Illgerning. Illgrepp. Illbragd. — Fel, afvikelse frän det riktiga eller rätta. Förseelse, uppsåtligt fel at lindrigare art. Öfverträdelse, afvikelse från lag, bud, stadgande. Förbrytelse, uppsåtlig öfverträdelse af svårare beskaffenhet, i synnerhet en sådan, som kan hafva personligt straff till följd. Brott, grof, uppsåtlig öfverträdelse af gudomlig eller mensklig lag; (i inskränkt mening) en lagstridig, med fri vilja begången handling, som innehåller en kränkning af samhällsmedlemmarnes säkerhet. Synd, öfverträdelse af Guds lag. Försyndelse, d. s. s. Synd; äfv. i hvardagsspråket: fel emot person, förseelse. Missgerning, groft brott, i synnerhet sådant, som straffas med lifvets förlust. Liktydiga äro Missdåd, Illgerning, Illbragd. Illgrepp, ondskefull, bedräglig handling.
1326. Öfvervigt. Öfverhand. Öfverlägsenhet. Företräde. Fördel. — Öfverlägsenhet, förhållandet, att person eller sak är en annan öfverlägsen. Öfverhand, öfverlägsenhet i strid, öfvermakt. Öfvervigt, öfverlägsenhet i ställning, förhållanden, i makt, strid, täflan o. s. v. Företräde, öfverlägsenhet i rang, värde, förtjenst, duglighet, nytta o. s. v. Fördel, företräde framför en annan, i ett eller annat afseende; äfv. framgång i krig.
1327. Öfvervinna. Besegra. Öfvermanna. Öfverväldiga. — Öfvervinna, Besegra, vinna seger öfver någon. Brukas äfven bildligt, öfverväldiga, det samma, brukas i egentlig bemärkelse mindre ofta. Öfvermanna, besegra genom öfverlägsenhet i styrka eller antal.
1328. Öka. Påöka. Föröka. Tillöka. Skarfva. Tillskarfva. Fortplanta. Formera. Förstora. Höja. Förhöja. Stegra. Dyrka. Fördyra. Skärpa. Upphöja. Uppstegra. Uppdrifva. Uppjaga. Fördyra Uppdyrka. Uppsätta. Förkofra. Förvärra. — Öka, göra större, talrikare, tyngre o. s. v. Påöka, Tillöka, tillägga
