Sida 73
falsk. 69
genom trägna besök, genom påtrugande af sitt sällskap, genom enträgna böner, ofta förnyadt utbjudande af varor o. s. v.
F.
235. Falla. Stupa. Tumla. Kullbytera. Digna. Segna. Sjunka. Störta. Instörta. Eaka. Eamla. Rasa. Dimpa. Dråsa. Smola. Dunsa. Slippa. Slinka. Slinta. — Falla, i brist af underlag eller fast hållning, genom sin tyngd och till följd af tyngdlagen, förflyttas ifrån ett högre ställe till ett lägre eller ifrån en upprätt ställning i ett liggande läge. Sjunka, betecknar en långsammare, stundom omärklig fallande rörelse. Störta, falla plötsligt och häftigt. Instörta, falla ihop i en hög. Säges om hus, byggnader o. d. Stupa, störta omkull. Säges endast om menniskor och djur. Tumla, falla med en hvälfvande rörelse, hvälfva öfver ända. Kullbytera, falla hufvudstupa, så att man tumlar öfver ända. Dimpa, falla plötsligt och tungt som en liflös massa. Tillhör hvardagsspråket. Digna, nedfalla utaf trötthet eller maktlöshet. Segna, långsamt digna ned. Båda dessa sednare ord brukas i allmänhet endast om menniskor, någon gång äfven om djur. Basa, häftigt nedfalla. Säges om jord, snö o. d., samt om byggnader, som instörta. Dråsa, (0111 säd) falla ymnigt, hoptals. Smola, (om säd) rinna ur axen. Slippa, Slinka, af brist på tillräckligt hållfaste halka, fålla ned eller ut ifrån något, som håller eller omsluter. Slinta, halka eller falla till följe af ostadigt fotfäste. Dunsa, falla tungt ned, så att det ger en duns. I hvardags-tal, hvartill äfven höra: Raka, häftigt och oförsedt nedstörta; Ramla, nedstörta med buller.
236. Falsk. Osann. Sanningslös. Osannfärdig. Oratt. Oriktig. Felaktig. Ogrundad. Grundlös. Diktad. Uppdiktad. Lögnaktig. Skenfager. — Falsk, stridande, mot sanningen, mot verkliga förhållandet, mot
