Sida 122
118 grundsats.
stämdt för längre varaktighet. Instifta, d. s. s. Stifta. Säges om mera betydande offentliga inrättningar samt i religiös mening. Instikta, äfven liktydigt med Stifta, inskränker sig till det bibliska och kyrkospråket^ Grundlägga, är liktydigt med Grunda, och i vissa fall äfven med Anlägga.
409. Grundsats. Grundsanning. Grundregel. Lef-nadsregel. — Grundsats, allmän sanning, hvarur andra härledas: Grundsanning; äfv. regel för handlingssättet: Lefnadsregei. Grundrege}, hufvudsaklig, allmän regel.
410. Gråta. Lipa. Grina. Gränna. Snyfta. Flepa, — Gråta, utgjuta tårar. Lipa, grata bittert under förvridning af läpparna. Grina, gråta högljudt och under förvridning af anletsdragen. Grägna, det samma som Grina, men brukligt endast om barn. Flepa, se gråtfärdig ut, smågråta. Alla dessa ord, utom Gråta, tillhöra uteslutande hvardagsspråket. Snyfta, under gråt göra ofrivilliga, djupa och krampaktiga andetag tätt uppå hvarandra. :
411. Gräns. Ägoskilnad. Råskilnad. Rågång. Landamäre. — Gräns, yttersta kanten eller sträck-linien af ett jordområde. 1 fråga om grannars ägor nyttjas vanligen Ägoskilnad. Rågång, uppgången ägo-skilnadslinie. Råskilnad, genom rågång utstakad ägoskilnad. Landamäre, ett lands gräns.
412. Gröt. Mos. Deg. — Gröt, ett slags tjockare skedmat af mjöl eller gryn, kokta med vatten eller mjölk; äfv. hoprörd, dylik massa till omslag. Deg, knådad massa af mjöl och vatten eller mjölk, hvaraf bakas bröd m. m.; äfv. dylik massa, hoprörd af ett pulverformigt och ett flytande ämne. Mos, något, som blifvit sönderkokt till stadgan af gröt eller deg; äfv. (apoteks-term) grötlik blandning af pulver med ett flytande ämne.
413. Gudaktig. Gudfruktig. Gudlig. From. Dygdig. Helig. Religiös. — Dygdig, sedligt god. From, sedligt god till följe af religiös känsla. Gudfruktig, from af fruktan för Gud, d. v. s. till följe af en liflig öfvertygelse om Guds helighet och rättfärdighet. Gudaktig, som af själ och hjerta dyrkar och älskar Gud
