Sida 274
270 taga.
1029. Taga. Easttaga. Fånga. Uppfånga. Uppsnappa. Ertappa. Gripa. Knipa. — Fånga, bringa i sitt våld menniska eller djur genom förföljande, eftersättande, snaror, giller o. s. v. Fasttaga eller blott Taga, fånga en flyende, en rymmare, någon som söker undkomma o. s. v. Gripa är deraf blott ett stegradt uttryck. Likaså Knipa, allenast i dagligt tal gängse. Uppsnappa, plötsligt och oförsedt fasttaga. Uppfånga, uppsnappa och fånga. Ertappa, gripa någon på bar gerning, komma på någon med fel, öfverträdelse. Jfr. 31 och 249.
1030. Tal. Samtal Samspråk. Glam. Prat. Pjoller. Joller. Pladder. Sladder. Sliddersladder. Sqvaller. Snack. Snicksnack. Svammel. Drafvel.
— Tal, tankars och känslors uttryckande genom ord; äfv. hvad som talas. Samtal, tvenne eller flere personers utbyte af tankar genom ord. Samspråk, förtroligt samtal. Glam, muntert samspråk. Prat, talande hit och dit om hvarjehanda ämnen. Pladder, Sladder, Snack, i dagligt tal: tomt, löst, onyttigt prat. Slidder-sladder, Snicksnack, stegrade uttryck af Sladder, Snack. Pjoller, i dagligt tal: dåraktigt, barnsligt prat. Joller, barnsligt, enfaldigt tal, tokprat. Sqvaller, prat, som går ut på att nedsätta eller förtala frånvarande personer. Svammel, osammanhängande, meningslöst ordsvall. Brafvel, dumt, dåraktigt, onyttigt prat. Tillhör hvardagsspråket.
1031. Tala. Lalla. Stamma. Läspa. Skorra. Snöfla. Mumla. — Tala, medelst talorganen af enkla språkljud bilda sammansatta, d. v. s. stafvelser och ord. Lalla, tala oredigt, obegripligt, såsom små barn, när de först bjuda till att tala. Stamma, tala med mycken svårighet, liksom stötvis, i enstaka och ofta upprepade stafvelser. Läspa, tala otydligt genom att stöta tungan emot tänderna; äfv. tala helt sakta och smäktande. Skorra, på ett missljudande sätt uttala vissa konsonanter, i synnerhet r, med ett liksom snurrande darrljud. Snöfla, tala genom näsan med ett eget,
