Sida 75
fara.
71
endast f fråga om sak. Trolös, soin bryter emot utlofvad trohet. Säges både om person och sak; likaså Förrädisk, van eller böjd för att förråda andra. Försåtlig, som sker, utföres genom -försåt; äfv. som åsyftar att snärja någon genom list. Dubbel, bildligt uttryck för Falsk, i fraga om karakter och handlingssätt. Hal, nyttjas i vissa fall bildligt för Bedräglig.
238. Fana. Baner. Standar. Flagg. Vimpel. Standert. — Fana, fälttecken, bestående af en merendels fyrkantig sidenduk, fastad vid öfre ändan af en lång stång. Baner, förnämsta fanan vid en här. Standar, ryttarfana. Flagg, vanligen fyrkantig duk af ylle, som hissas på mast eller flaggstång, för att utvisa den rådande vinden, angifva ett fartygs nationalitet o. s. v. Vimpel, lång och smal flaggduksremsa, som hissas å stortoppen af fartyg. Standert, trekantig flagg, som å stortoppen föres af en befälhafvare för flera örlogsfartyg.
239. Fara. • Våda. Äfventyr. Farlighet. Risk. Klämma. Knipa. — Fara, något hotande ondt eller blotta möjligheten deraf. Våda, till begreppet liktydigt, har en inskränktare användning och förekommer i talspråket mera sällan. Farlighet, en mindre hotande fara. Risk, fara, i synnerhet för skada, förlust o. s. v. Brukas mest i handels- och affärsspråket. Äfventyr, ovanlig händelse, helst om den är förenad med fara. Klämma, Knipa, svår, farlig belägenhet. Bildliga uttryck, tillhörande hvardagsspråket.
240. Fara. Färdas. Resa. Åka. Segla. Begifva sig. Förfoga sig. Flacka. Befara. — Fara, medelst något slags fortskaffningsmedel föras ifrån ett ställe till ett annat. Besa, medelst fortskaffningsmedel förflytta sig till någon aflägsen ort, främmande land eller länder. Färdas, på samma sätt förflytta sig till en mindre aflägsen ort. Säges i synnerhet, då fortskaffningssättet tillika angifves, t. ex. färdas i vagn, till häst, i båt o. s. v. Åka, färdas i vagn eller annat åkdon. Segla, färdas på fartyg, i segelbåt o. s. v. Begifva sig, förflytta sig ifrån ett ställe till ett- annat, mer eller mindre
