Sida 177
massa.
173
aktlig karl, yngling eller pojke. Räkel, oduglig karl, tölp. Gök, oordentlig, utsväfvande, sedeslös, oförskämd karl, yngling eller pojke. Kältring, dålig, småaktig, aggfull och grälig "karl. Murfv el, i hvardagsspråket: karl utan karakter och duglighet. Slök, lösdrifvare.
sluskig karl. Hundsfott, Rackare, nedrig karl. Bof, en inan, som finner nöje uti att skada andra, helst på ett lömskt sätt. Skurk, den, som utan betänkande är färdig till hvad brott som helst, då han tror sig säker för lagens hämd. Niding, den, som begått någon i högsta grad nedrig gerning. Kanalje, i högsta måtto nedrig menniska. Säges dock ofta skämtvis. Skälm, illistig bedragare. Skalk, Luf v er, Lurifax, .FWwr, hafva samma betydelse, och alla dessa ord brukas ofta i hvardagsspråket skämtvis. Siker, Spjufver, en arg skälm af värsta slag. Galgfågel, person, som gjort sig förtjent af att hängas, erkeskälm, stor rackare. Klippare, d. s. s. Skälm, säges oftast i skämtsam mening. Dansmästare, lättsinnig, oordentlig, utsväfvande och slösande ung man, som blindt tillfredsställer sina begär, utan att tänka på lag, heder eller samvete. Jfr. 1129.
615. Lysa. Belysa. Upplysa. Skina. Blänka. Stråla. Glänsa. Glimma. Glimra. Glindra. Glimta. Glittra. Skimra. Gnistra. Tindra. Spritsa. — Lysa, gifva ljus ifrån sig, sprida ljus. Belysa, lysa pa, öfver något. Upplysa, klart och öfverallt belysa. Skina, lysa med stark och klar glans, t. ex. såsom solen. Blänka, en lägre grad af Skina, säges om blanka ytor, t. ex. poleradt silfver. Glänsa, lysa med ett bländande sken. Skina, Blänka, Glänsa, sammanfalla nära i betydelsen och utbytas ofta det ena mot det andra. Stråla, åt alla håll ifrån sig utsända strålar. Glimra, glänsa såsom glimmer. Glimma, glänsa med ett darrande sken. Glindra, glänsa såsom glinder (ett slags blänkande metkrok i form af en liten fisk). Glittra, blänka med ett tätt skiftande, rörligt, liksom gnistrande sken. Glimta, hastigt framlysa och åter försvinna. Skimra, glänsa med ett darrande sken; äfv.
