Sida 238
234
själsstor.
o. s. v. Tralla, sjunga en melodi utan bifogade ord. Gnola, sjunga smått emellan tänderna. Nunna, gnola helt sakta. Skråla, sjunga öfverljudt och larmande. Jodla, benämning på ett hos Alpernas innebyggare egendomligt sätt att sjunga. Lulla, sofva ett barn med sång. Messa, sjunga messan vid den offentliga gudstjensten. Qvittra, gifva ett kort, afbrutet, fint läte, jsåsom vissa sångfaglar.
878. Själsstor. Hugstor. Storsint. Högsint. Högstämd. Högtänkt. — Själsstor, som har en mer än vanlig själskraft i förening med ädla och dygdiga tänke-jsätt. Hugstor, Storsint, högt sträfvande, äregirig; äfv. d. s. s. Själsstor. Högsint, Högstämd, hvars själ är upphöj.d öfver allt lågt, föraktligt, småaktigt. Hög-tänkt, som i tänkesätt höjer sig öfver menniskor i allmänhet.
879. Sjö. Haf. Träsk. Moras. Myr. Kärn. Kärr. Mosse. Sump. Pöl. Puss. — Haf, hela massan af det saltvatten, som omsluter alla jordens land; äfven någon viss större del deraf. Sjö, en af land omgifven vattensamling af betydligare vidd. Träsk, stor sjö ell. större vattensamling utan aflopp. Kärn, mindre sjö utan synligt aflopp. Mosse, mark, som utgöres af en tjock mossfäll, flytande på vatten. Kärr, mosse, öfver-svämmad af vatten. Myr, mosse, som sjunkit genom vattnets aflopp och hvilar på gyttja, vår och höst öfver-jsvämmad, men om sommaren torr. Sump, mindre samling af stillastående vatten på sänk mark. Moras, sumpig, obrukad mark af större vidd, hvars öfre lager är antingen dy, eller utgöres af torf uppöfver ett lager af lera, som ej genomsläpper vattnet. Pöl, djupt vattenhål med dybotten. Puss, liten vattensamling på marken.
880. Skabb. Utslag. Skorf. — Utslag, varblem-mor, som slå ut på huden. Skabb, ett'slags smittsamt utslag, förenadt med k låda. Skorf, ett slags elakartadt utslag på hufvudet.
881. Skada. Kränka. Skämma. Eörskämma. Förkränka. — Skada, tillfoga, vålla, förorsaka något ondt, hvarigenom förlust eller försämring uppkommer.
