Sida 281
tillkännagifva.
277
1055. Tillhörighet. Egendom. Besittning. Äga. Ägor. Gods. Ägodelar. Fastighet. Lösören. Förmögenhet. Bikedom. Håfvor. Båd. — Tillhörighet, något, som tillhör en person. Kan sägas äfven om det, som är af högre värde, men nyttjas företrädesvis om saker af mindre värde. Egendom, hvad som med andras uteslutande tillhör en person, så att han dertill har full ägande rätt. Brukas i synnerhet om det, som har något högre värde, t. ex. fastigheter. Besittning, en betydligare egendom; äfv. ett underlydande land, aflägset ifrån hufvudlandet, t. ex. en koloni. Äga, besittning, egendom. Föga brukligt utom i förbindelse med prep i, t. ex. hafva något i sin ägo. Ägor, den mark, som hör under en större eller mindre jordegendom. Gods. allt hvad en person äger, så väl löst som fast, t. ex. dömd att mista lif och gods; äfv. d. s. s. landt-gods, jordagods. Fastighet, fast egendom. Lösören, lös egendom. Ägodelar, allt hvad en person äger, i synnerhet när det är af någon större betydenhet. I talspråket föga brukligt. Förmögenhet, hela massan af de ägodelar, som tillhöra en person eller ett samhälle, med afseende på deras penningvärde. Råd, tillräcklig förmögenhet i något visst afseende, t. ex. ban har ej råd att lefva stort. Håfvor, d. s. s. egendom af värde. Föråldradt ord, brukligt endast i den högre stilen. Rikedom, stora ägodelar.
1056. Tillkännagifva. Underrätta. Förkunna. Bekantgöra. Offentliggöra. Kungöra. Anmäla. Varsko. Antyda. Förständiga. Yttra. Afkunnna. Afsäga. P&lysa. Utlysa. Aflysa. Båda. Bebåda. Förebåda. Angifva. Beteckna. Betyda. — Tillkännagifva. gifva kunskap om något, som är nödigt att veta. Underråtta, muntligen, skriftligen eller genom bud gifva en person något tillkänna, som kan vara nyttigt, nödigt eller nöjsamt för honom att veta. Brukas äfven om offentliga tillkännagifvanden, då de icke innefatta befallning, påbud, stadgande o. s. v. Förkunna, göra något kunnigt för en eller flera personer eller för allmänheten. Bekantgöra, Offentliggöra, bringa något till
