Sida 209

marbacka.

OM SOMMAREN SKÖNA NÄR MARKEN HON GLÄDS . . .

Af ELLEN KEY.

Med 7 bilder.

I.

VILL du riktigt veta, hvad svensk sommar Ă€r, fotvandra dĂ„ frĂ„n den tid, nĂ€r hagarna stĂ„ med drif-vor af hvitsippor, och till den, dĂ„ linnean lyfter sig skĂ€r ur mossan under juniskuggan, — och haf helst, som jag, din bĂ€sta vĂ€n med dig!

VĂ„rt första mĂ„l var »Löfvens lĂ„nga sjö», d. v. s. Fryken, som öppnade sig för oss pĂ„ Ă„rets första junisöndag, dĂ„ vi vid Fryksta sĂ„go den utbreda sig, omsluten af de skönformade, lĂ€tt slöjade bergslinjer, hvilka det orörliga vattnet, in i de finaste fĂ€rgskiftningar, speglade. Äfven under de följande dagarna behöll sjön denna söndagsstillhet, hvilken förstĂ€rkte intrycket af att vi rörde oss i

ett underland af blĂ„tt, en blĂ„het som var obeskriflig, ehuru vi envisades att bruka de blĂ„aste blommor — förutom turkoser, safirer och opaler — till liknelser för densamma! Mellan bergens och sjöns blĂ„het utbredde sig grönskans alla skiftningar, en grönska, som dessemellan lyste af hvitt frĂ„n hĂ€ggens otaliga klasar ‱— hvilka fyllde luften med sin rusande doft — och frĂ„n de sidenglatta, ömsom rosigt hvita, ömsom snöhvita björkstammarna. LĂ€ngs alla vĂ€gar, i alla hagar stĂ„ dessa björkar — enstaka eller som tvillingar eller i flockar — stĂ„, trĂ€ngas, myllra, utbreda, under ett sakta vajande vĂ€lbehag, sina unggröna blad för solen, hvars ljus de silfverblankt Ă„terspegla och hvars vĂ€rme de i heta doftströmmar sĂ€nda tillbaka ut i luften. Slokande hĂ€ngbjörkar,

Bilderna sid. i84, 185 och 186—189 Ă€ro benĂ€get stĂ€llda till vĂ„rt förfogande af Svenska turistföreningen.

Skannad sida 209