Sida 681
kransbinderska. studieteckning af georg pauli för hans freskomÄlning »midsommar» i södra latinlÀroverket i stockholm.
OM BILDANDE KONST OCH UPPFOSTRAN.
Af JOHN KRUSE.
Med 6 bilder.
DET förefaller i vÄra dagar ofta nog nÀstan hopplöst att hos allmÀnheten söka ÄvÀgabringa en innerlig sympati för och dÀrmed ocksÄ början till ett verkligt begripande och njutande af den bildande konstens företeelser. Arkitekturen, som stÄr i ett oupplösligt samband med det mera utvecklade mÀnskliga samhÀllslifvet i alla dess former och med hvilken en hvar af oss stÀndigt och jÀmt kommer i beröring, Àr vÀl den konstart, som alltid framför de öfriga kunnat pÄrÀkna det allmÀnna intresset. Men i vÄr tid, dÄ en kyligt-praktisk ingeniör- och uppfinnareanda alltför ofta vunnit öfverhand öfver skönhetssinnet, har resultatet af en ganska liflig byggnadslust endast i sÀllsynta undantagsfall, dÄ nÄgon fantasirik arkitekt lyckats fÄ rÄda fritt, blifvit ett konstverk.
Ord och Bild, ç:de Ärg.
Sinnet för arkitekturen som konst Àr det som nÀstan alltid fattas bÄde hos byggherrar och myndigheter. Att det icke Àr bÀttre bestÀlldt hos allmÀnheten, det inser man af de ofta hörda hÄnfulla omdömena öfver just de verkligt originela ansatserna till en ny, ur vÄr egen tids behof framspringande arkitektur.
Om en Ànnu större kyla vittnar allmÀnhetens förhÄllande till skulptur och mÄleri, dessa fria konster, som blifvit sÄ rotlösa i det moderna lifvet, tack vare i frÀmsta rummet deras ödesdigra lösslitande frÄn sambandet med byggnadskonst och handtverk. Hvem har t. ex. icke hört dessa föraktfulla ord om »kluddare» och »blÄmÄlare», hvarmed ofta stora mÀstare inom samtidens mÄleri hugnats af personer, som helt visst skulle ha kallat Rembrandts taflor frÄn hans
40
