Sida 288
Ett skulpturverk af Per Hörberg. Af Adam Lewenhaupt. Med 7 bilder
2 JO ADAM LEWENHAUPT.
sora utförande synnerligen lyckade, bilder från landtmannens arbete och landtmannens hvila, alla utom en: en målare vid sitt staffli och med en byst af en kvinna bredvid sig. I handen håller han paletten och på densamma är inristadt PH (monogram). Det är Per Hörbergs själfporträtt.
Bland sånings- och skördemän, plöjare, gräfvare, timmerkarlar och vattenbärare har »bondemålaren», som han älskade att kalla sig, betecknande nog ställt sig själf, liksom ville han häx gifva oss en bild af sitt eget lif.
mindre väl i sina försök att offra åt tidens antikälskande anda, än då han följde sin egen själfständiga smak och naturliga fallenhet, så har han äfven här visat sig mindre säker med spelets högre — olympiska — pjeser än med bönderna. Med dessa känner han sig på fullt förtrolig fot. Hos dem har han inlagt en god portion af sin egen godmodiga humor.
Spelets konungar och drottningar äro: på den ljusa sidan Olympens härskarpar Jupiter och Juno, hvilka afbildats med små svarta kronor på sina hufvuden och åtföljda af örn och påfågel; på den svarta sidan underjordens mäktige Pluto och Pro-serpina, äfven dessa med dem tillkommande attributer och prydda med kronor af elfenben. De ljusa löparna äro Syrinx och Daphne, till hvilkas motståndare och förföljare bland de mörka makterna Hörberg utvalt Pan och Apollo, ett drag som visar huru förtrogen den förre småländske vallgossen var med de klassiska gudasagorna. Hästarna äro Perseus med Pegasus, Alexander med Bukefalos; klubban och treudden beteckna de båda återstående som Herkules och Neptunus. Tornen föreställa de fyra världsdelarne, Europa ridande på tjuren, Asien en turbanprydd hindu på en elefant, Amerika en indian med en alligator vid sina fötter och Afrika ett lejon med en kvinna på sin rygg.
Bönderna utgöras af, såväl till idéer
KUNG OCH DROTTNING (JUPITER OCH JUNO) SAMT T VA TORN (ASIEN OCH EUROPA).
»Mycken tid, som jag bort använda som vallgosse i skogen, använde jag på ritgril-ler», skrifver Hörberg. Hellre skulle vi önskat från honom höra den satsen omvänd: mycken tid, som jag bort använda på ritgriller, förspillde jag som vallgosse i skogen; men Per Hörberg var nu en gång så. Ett af hans mest utmärkande karaktärsdrag, hans brist på ärelystnad, måste man visserligen skänka sin högaktning hos människan, men kan ej annat än beklaga hos konstnären. Ty hade ärelystnadens
TRE BÖNDER (DEN MELLERSTA EN" BU.I) AF KONSTNÄREN VID SITT STAFFLI).
Källa: Project Runeberg ·