Sida 16
Minnen och intryck från Roms antiksamlingar. Af Lennart Kjellberg. Med 10 bilder
i8 LENNART KJELLBERG.
kiska bildhuggarkonst har blicken blifvit skärpt för de växlande stilistiska egendomligheter, som känneteckna detta århundrades rika konstutveckling.
Hvad särskildt »törnutdragaren» beträffar, har man fäst sig vid den påfallande likheten mellan dennes hufvud och den kolossala Apollostodens från Zeus-templets i Olympia västra gafvel, om också detta är något strängare, stelare, mera arkaiskt. Man har mot den tidigare dateringen af »il spinario» gjort den anmärkningen, att genremotiven ännu voro främmande för det femte århundradets konst. Men är icke till en viss grad äfven Myrons »Diskuskastare» en genrestaty, hvars motiv är direkt hämtadt ur det helleniska idrottslifvet? På samma sätt som denna staty eller fastmer dess brons-original, som för oss gått förloradt, ursprungligen varit afsedt att föreviga någon berömd diskuskastares triumfer, så torde äfven »törnutdragaren» för sin tillkomst ha att tacka någon hellenisk gosses seger i kapplöpning vid de nationela festspelen. Att konstnären stod Myron och hans konstriktning nära, därom torde man icke behöfva tvista. Ja, möjligen var han ingen annan än Myron själf, som, enligt hvad vi veta, förfärdigat flera segerstatyer öfver berömda samtida idrottsmän. »Diskuskastarens» och »törnutdragarens» motiv hafva ett omisskänligt, rent personligt släkttycke: det är samma förkärlek för ögonblicksbilden, för en momentan situation, hvars allvar tar hela den framställda personens uppmärksamhet och alla hans krafter i anspråk, och det är samma öfverlägsna förmåga af allsidigt genomförd, afrundad komposition. Hur mästerligt sluta sig icke alla rörelser i »törnutdragarens» ännu späda gestalt tillsammans omkring detta i sig obetydliga motiv! Och hvilket osökt behag hvilar icke öfver detta lockiga hufvud med de barnsligt oskulds-
sulan, den berömde törnutdragaren, »il spinario». Under det att man förr allmänt betraktade denna staty, hvilken är en af de tidigast kända »antiker» (den fick redan i slutet af det femtonde århundradet sin plats på Kapitolium), såsom ett alster af den hellenistiska konsten, som först upptog dylika ur det dagliga lifvet direkt gripna motiv, har man i våra dagar gifvit den åtminstone ett par hundra år till på nacken. Genom det under de sista decennierna så betydligt ökade materialet för vår kunskap om det femte århundradets f. Kr. gre-
lansbäraren. efter polykleitos. / Vatikanens galleri.
Källa: Project Runeberg ·