Ord och Bild: 1900

THORILD WULFF.

320

bref, innehållande en sedel affattad på tre språk med anhållan till upphittaren att anteckna longitud, latitud och tiden för fyndet. Vid vår hemkomst på hösten erforo vi, att ett par dylika flaskposter redan anträffats. Vattenprof insamlades för hydrografiskt ändamål och plankton-håfven var i ständig verksamhet. Då man emellertid icke kan lägga ut en håf från ett ångfartyg för full maskin, fick man tillgripa en annan utväg. Håfven surras i stället fast vid däckspumpen, som står i direkt förbindelse med ytvattnet, hvilket i en jämn ström får passera genom den fina silduken och därvid af-lämnar det önskade profvet från den värld af mikroorganismer, hvaraf hafvet myllrar.

Redan på andra dygnets eftermiddag syntes Mount Misery, Beeren Eilands högsta topp, sticka upp ur en dimbank öster om vår kurs. Hittills hade vi följts af varma sommardagar, och på däck hade man gått i skjortärmarna och blifvit brynt af solen, men nu blef omslag i en hast. Kring Beeren Eiland, som österifrån får en påhälsning af den kalla polarströmmen, står nästan ständigt tjocka, och is-hafstjockan går i sin egen art, gråkall, genomisande och drypande våt. Lufttemperaturen sjönk raskt till + 4°, och vattnet visade blott -f 2°, tecken som syntes tyda på, att isen icke länge sedan brutit upp. Tågvirket frös, och dimman satte sig som isskorpa i tacklingen. Vid Beeren Eiland sågs den första isen, ett par block, som skrufvats upp på grund och lämnats kvar, när hafvet blef rent.

Den lilla Björnön, Cherry Island, som den också kallas, har låtit mycket tala om sig på sistone, tack vare Lerners och andra intressenters politiskt-ekono-miska gräl i somras om äganderätten till därvarande produktiva kollager. Ön antogs förr vara rikt mineralförande, men

det hela inskränkte sig till förekomsten af en blymalmsådra af obetydlig utsträckning. Ur öns historia kan förtjäna noteras dess upptäckt samtidigt med Spetsbergen af holländaren Barentz 1596, som här efter två timmars kamp lyckades fälla en stor isbjörn, efter hvilken händelse ön fick sitt namn. Upptäckten råkade dock i glömska, och år 1603 landade här ett engelskt handelsfartyg, hvars kapten tog ön i besittning och uppkallade den efter sin redare, Cherie, hvaraf sedan förvrängningen Cherry Island uppkom. Det 1555 grundade engelska »Company for the discovery of un-known countries», sedermera »Muscovy Company», med syfte att drifva handel på Ryssland och idka fångst i Ishafvet, lade beslag på ön för sin räkning år 1609. Hvalrosshjordarna, som den tiden hade sitt stamhåll vid öns kuster, decimerades i tusendevis, och hvalfångsten blomstrade upp, men sköflingen gick så hänsynslöst fram, att efter år 1820 blott en och annan norsk och rysk fångsskuta för jaktens skull anlöpte ön, och numera är den som fångstplats helt och hållet öfvergifven. Rikt torsk- och haakjærings-fiske bedrifves dock än i dag på bankarna kring ön af en talrik flotta finnmarksbåtar.

Tjockan tätnade allt mer, ånghviss-lorna ljödo från alla håll, och det blef vanskligt för de fem fartygen att navigera i hvarandras närhet. »Svensksund» och »Rurik» togo därför västligare kurs, lämnande ryssarna, hvilkas arbetsfält var förlagdt till Spetsbergens ostkust, hvaremot svenskarna hade fått arbetena i norra delen på sin lott.

Alkekungar, små nätta, svart-och-hvita fåglar surrade förbi i flockar på hundratals individer, gjorde en lof för om fartyget och försvunno i dimman. Alkor och lunnar, som lågo på fiske ut till hafs, döko förbluffade, då fartygsstäfven bru-