Sida 465
Det danska folket under 1864 års krig. Ett föredrag hållet i Stockholm, Uppsala och Lund våren 1900. Af Karl Larsen. Öfvers. från författarens manuskript. Med 38 bilder efter samtida fotografier
DET DANSKA
FOLKET UNDER 18 64 ÅRS KRIG.
437
för det, som också för honom är det dyrbaraste, danskt språk och dansk kultur.
Våra fallna från krigen ligga öfverallt i Slesvigs jord, icke blott på kyrkogårdar och samlade i massgrafvar utan också kringspridda öfverallt, där valplatserna ha varit, enstaka eller sammanförda några stycken, vid en vägkant, inne i en trädgård, midt i en skog eller liten dunge, i åkerfälten längs sundet vid Als. Och på många ställen finns blott ett litet enkelt träkors öfver dem, utan någon inskrift, ty man har icke vetat, hvem denne fallne varit. Men det behöfs ej heller. Höjderna, där de gamla skansarna legat, sundet, som skvalpar mot den vågiga marken, skyarna, som draga mot norr, det är inskrift nog, som berättar, att här föll en dansk man, då han med vapen i hand försvarade det sista stycket dansk natur och danskt språk i Slesvig. Och sönerna till den bonde, som föll år sextiofyra, sätta sig nu med andliga vapen till motvärn mot den tyskhet, som icke vill lämna deras språk och danska tänkesätt i fred; fädrens minne lefver i handling hvar dag, som går.
SKANSEN I SEDD UTIFRÅN.
DYBBÖL KVARN EFTER STORMNINGEN.
Det var just ett öfverväldigande intryck häraf som kom mig på den tanken: af en egendomlig styrka måste dock den stämning hafva varit, på hvilken det danska folket gick i krig 1848 och 1864, då kampen ännu, trots all politisk hopplöshet, föres med en så innerlig och helt omedveten kraft. Här kan icke ha varit tal om starka känslor, som en viss politisk situation skapat och en annan låter försvinna, här måste man stå inför något af det, som ligger allra djupast på bottnen af det danska folkets naturel. En undersökning om hvad som i själfva verket rörde sig i vårt folk under det sista kriget måste vara ägnad att lämna de värdefullaste bidrag till en dansk folkpsykologi.
Men huru få tag i dessa stämningar och känslor ? Deras hågkomster, som genomlefvat denna tid och hvilka ju ännu utgöra en stor del af nationen, måste ju alltid ha mycket att betyda. Men man måste noga taga i beräkning den omgestaltning, som intrycken hos de flesta människor undergå efter
Källa: Project Runeberg ·