Read Runeberg

Ord och Bild: 1900

Originalsida 592
Originalsida 592
Originalsida 592
Originalsida 593
592–593

Sida 592

Holländskt folklynne och holländsk konst. Några anteckningar af Ellen Fries. Med 17 bilder

556

ELLEN FRIES.

bagare blåsande i horn. etsning af adriaan van ostade. I Nationalmuseum.

just de finaste af alla små äkta holländska motiv, har äfven tagit fasta på detta.

De holländska stillebenas rikedom på grönsaker och förkärlek för kalfkött motsvaras äfven af holländarnas smaksinne än i dag. Lika visst som en engelsman aldrig äter kalfkött, lika visst äter en holländare ej fårkött. Det finnes mellan dessa båda folk på hvar sin sida af kanalen en småsakernas motsats, som går öfver i det löjliga, på samma gång det finnes ett nationalförakt och en ovilja, som äro sorgliga och hvilkas följder vi nyligen sett framträda i en annan kontinent, där rasinstinkterna ej blifvit så

afslipade som i Europa.

* *

*

Från maten är öfvergången åtminstone för en svensk och vi tro äfven för en holländare till nöjena ganska naturlig.

Barnen på de holländska taflorna roa sig med alla möjliga äfven hos oss brukliga lekar. Jan Steen har i en af sina

taflor förevigat den ännu brukliga seden att fira S:t Nikolaus (6 december) med utdelande af gåfvor åt de »snälla» barnen. Så visar oss åtminstone Steens tafla. Den lilla flickan har funnit i den i spiselvrån utställda skon en massa gåfvor, och den elake gossen allenast ett ris. Numera lära i Holland alla barn vara snälla, och till och med vuxna ihågkommas af det välvilliga helgonet, som icke ens de strängaste holländska puritaner ringakta.

På dynerna springa ännu barnen efter pappersdrakar, och in på gårdarna får man sikte på några stillsamma småttingar, som rikta sina undrande blickar på de stora såpbubblor, som de själfva skapa ur sina kritpipor. Dessa i Sverige mera sällsynta barndomsnöjen ha ej förlorat sitt behag sedan den holländska målarkonstens storhetstid, då de togos såsom lämpliga motiv. Sålunda ha både Netscher och Mieris målat gossar blåsande såpbubblor.

Skulle vi efter genretaflorna tänka, hvilket nöje holländarne sätta högst, skulle vi bestämdt säga musikens. Hvilket museum saknar holländska lutspelerskor eller sjungande och musicerande herrar och damer? För den elegante Ter Borgh är det ett älsklingsmotiv, men äfven alla de andra genremålarna, Metsu, Mieris, Slin-gelandt m. fl., ha upptagit detsamma mer eller mindre ofta. Ibland sjunga, ja skrika af hjärtans lust både unga och gamla, både människor och djur. Vi ha på vårt museum flere taflor i denna genre. En rikedom af instrument förekommer på de holländska taflorna.

Och jag tror, att de nederländska artisterna äfven härvidlag följt en rasinstinkt. Det är visserligen sant, att dessa västgermaner icke ha i samma grad som de med slaviska element uppblandade ostgermanerna att uppvisa stora konstnärsnamn, jag vet ej om någon ne-

Källa: Project Runeberg ·