Sida 383
La Fronde. Af Harold Gote. Med 1 bild
LA FRONDE.
363
med sina offer. När Jules Lemaitre, Coppée och andra gått in i »ligan» (af La Fronde döpt till »patracadémie» — af patrie och académie), voro de föremål för en behandling, som ersatte i kvickhet hvad den felade i mildhet. Den sista tiden i Frankrike har icke varit lämplig att utveckla någon fin omtanke om andras nerver. Som La Fronde allt från början var i hetaste striden för revision i »affären» och därvid försvarade sina dyrbaraste principer, böra
utomstående icke med fridens och måttans vågskål väga alla tidningens artiklar.
Det gällde för den franska kvinnan att värna just de egenskaper, som hon hälst vill ha hos sin älskade fransman: mod och rättrådighet. Hennes förtviflan, när hon såg dem hotade af en farsot, som angrep karaktärens innersta märg, tog under Dreyfus-processen sublima uttryck. La Fronde vigde sig med hänförelse åt uppgiften att återeröfra fosterjorden från en öfversvämmande syndaflod. Sévérine skrifver därom:
»På den punkten ha vi verkligen varit tappra. Under hot och förolämpningar, under skurar af smutsiga beskyllningar och
nedriga anfall fingo vi välja mellan tystnad eller förföljelse. Vår tvekan blef icke lång. Med sänkt hufvud kastade vi oss blindt i faran. Vi fingo hårda slag, ja, allvarliga skador, men det är en härlig strid, där man slösar hela sitt hjärta, hela sin eld, hela sitt raseri.»
La Frondes mest sympatiska egenskap är dess förmåga att inge förtroende för sina afsikters ärlighet. Läsaren känner, att tidningen har en god vilja. Icke af den art,
som Pulitzer — en af ledarna för »den gula pressen» i Amerika — uttryckt i de bekanta orden: »Vi äro här för att lyckas. Jag begär bara tre saker: idéer, idéer, idéer.» Utan en god vilja, som föraktar idérikedomen, nar den icke användes ädelt eller åtminstone aktningsvärdt, som förkastar det intellektuela hjärnarbete, som raffinerar nationen utan att nära den. Öfverallt i världen men särskildt i Frankrike kan man ha råd till detta förakt, ty hvad det landet än blir, ett idéfattigt land blir det aldrig. Af brist på intelligens skall det icke förgås: kanske af brist på vishet.
Det frö af vishet, som La Fronde sär-
MADAME SÉVÉRINE.
Källa: Project Runeberg ·