Ord och Bild: 1900

EN ARISTOKRATISK TIDNINGSSKRIVARE OCH HANS FAMILJ.

385

prenerade henne, att en karl, som varit två gånger gift, icke hade nog hardiesse att sielf anmäla sig», ett svar, röjande hur smickrad hon var och så godt som ett jaord. Och bägge parterna, både Montgomery och Margaretha Ulrica, söka nu hvar och en på sitt häll att vinna Germund Adam till bundsförvant och helst också till böneman hos Ulricas fader, Josias Carl, som icke var god att knäppa nötter med. De uppförde en säkerligen aftalad liten komedi för den romaneska och goda onclen, som till sist i sitt hjärtas beskedlighet verkligen blef deras ambassadör hos brodern. Josias Carl, som däremot icke hade någon öfverflödig känsla för erotikens finare mysterier, svarar på sitt ampra och rättframma vis. Han vet nog, skrifver han, »att vanan gifter änkor», men han har svårt att förstå, hvarför hans dotter nödvändigtvis skulle välja »en karl utan vett, utan stadighet, utan förmögenhet, accab-lerad af gäld och barnungar». »En elak stjärna har tydligen destinerat henne en ytterligare dosis olycka», tillfogar fadern aningsfullt och förklarar till sist med en axelryckning, att »insensibiliteten blir hans egen medicin mot förtreten».

Adam, som själf är djupt orolig för sin beundrade Margarethe Ulriques framtid, sätter sig ner och skrifver ett nytt bönebref till Josias Carl, ett helt vältalighetsstycke, mot hvilkets ömma retorik ej ens dennes stenhårda hjärta kunde hälla stånd. »Vi finna hos dig förenade godheten af det besta Qvinnfolk och ferme-tén af den klokaste karl». Så fick Montgomery tillåtelse att uppträda som äktenskapskandidat på Segersjö. »Han plågade mig med talande, som fan plågar Job», skrifver Josias Carl och berättar sedan, att »de Begge amorosa Personerna förlofvade sig med hvarandra midt Ord och Bild, g:e arg.

GERMUND ADAM CEDERHJELM. KOPPARSTICK AF ER. AKREL.

för min och min hustrus näsa». Det var således intet annat än att hålla god min i elakt spel. »Men intet takdropp från kära fars Cassette», tillfogar Josias Carl som slutkläm till det hela. De båda trolofvade svärmade nog också ganska måttligt i backarna, där Habor och Signild enligt legenden utspelade sin kärlekstragedi, men skyndade mot äktenskapets realiteter. De gifte sig — och Josias Carls spådom om dotterns olyckliga stjärna skulle åtminstone så till vida besannas, att hennes äktenskap blef i förtid brutet 1789. Montgomery var en af de mest komprometterade i Anjala-förbundet. Han blef förvisad till San Barthélemy och fick mot Västindiens kulörta damer öfva sin ännu på ålderdomen oförsvagade tjusarkraft. Hem kom han först 1793 och dog 1798.

Aret efter Margaretha Ulricas giftermål (1783) var Adam Cederhjelms stora år, under hvilket hans ryktbarhet som patriot och filantrop flög öfver hela Sverige. Det var nämligen detta år han slog sitt

25